Foto: Siv Öberg

 Den 11-13 maj samlades Sveriges yppersta elit bland våra unga hantverkare för att göra upp om vem som skulle bli svensk mästare i sina respektive yrken. Intresset för yrkesutbildning har på många sätt hamnat i fokus de senaste åren. Sverige håller generellt sett en hög standard på våra yrkesutbildningar. Detta gäller i synnerhet våra yrken målare och lackerare. Lackerarna har dessutom under flera år lycktas bärga hem flest medaljer i den internationella yrkestävlingen Worldskills, som fritt översatt är VM i yrkesskicklighet.

De centrala parterna LO, Svenskt Näringsliv och den svenska regeringen står tillsammans bakom dessa tävlingar. De har även enats om att 2016 skall bli Yrkesutbildningens År. Det räcker dock inte med att stå bakom evenemang och göra fina utfästelser. Detta måste följas av aktiva handlingar. Vi har sedan 2011 sett en stadig minskning av ungdomar som söker sig till gymnasieskolans yrkesprogram, och under hösten 2015 var andelen nere i 26 procent. En orsak står att finna i att utbildningarna har kommit att betraktas som återvändsgränder. Jag anser att våra yrkesutbildningar måste ge allmän behörighet till högskoleutbildningar; något som den tidigare regeringen tog bort. Tanken var att om man skulle utbilda sig till målare eller lackerare behövdes inte denna allmänna behörighet. Resultatet blev att ungdomarna ratar yrkesutbildningarna. Ingen vill välja en utbildning som stänger dörrarna i framtiden. Ungdomarna är alltså smartare än den dåvarande skolministern Jan Björklund.

En minst lika viktig del för att höja statusen på yrkesutbildningen är att de som lämnar skolan faktiskt får möjligheten att färdigställa sin utbildning. Här brister det på många punkter idag. Om vi även i framtiden skall kunna stå bakom målet om en yrkesutbildning i världsklass, måste företagen bli mycket bättre än idag på att anställa lärlingar, men även bättre på att se till att dessa faktiskt får den utbildning de har rätt till. Svenska Målareförbundet har aktivt drivit på, och kommer så att fortsätta, att företag som anställer lärlingar skall ha förtur vid offentlig upphandling. Det är därför oroväckande att Måleriföretagen som arbetsgivarorganisation under senare år har aviserat en kraftigt sänkt ambitionsnivå på den framtida lärlingsutbildningen, med förslag om att det enskilda företaget skall få bestämma till vilken nivå de vill utbilda. Detta kommer att leda till att yrket tappar både innehåll och kompetens; något som på sikt hotar hela branschen. Vi kommer även att få svårare att rekrytera ungdomar om vi inte upprätthåller en hög kvalité på utbildningen. Företagen måste inse att utan en fungerande lärlingsutbildning kommer det inte att finnas duktiga hantverkare att anställa i framtiden.

Avslutningsvis vill jag önska dig och dina närmaste en riktigt skön och härlig sommar.

Mikael Johansson
Förbundsordförande
mikael.johansson@malareforbundet.se