• Bernt Ström, till höger, tar emot och visar runt besökare i Solparken utanför Katrineholm. Här visas olika sätt att ta tillvara solens energi och man testar nya sätt med exempelvis välvda tak för maximal upptagning av energi. Varför inte ett kyrkfönster av färgad solpanel därhemma? Foto: Jan-Erik Johansson

  • Som test har här paneler ställts i öst-västlig riktning med reflektor under. På så sätt får man två mindre effektkurvor, morgon och kväll. Resultatet ska sedan jämföras mot sydligt ställda paneler som ger en stor kurva dagligen. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Solparken ger lite känsla av science fiction, men allt är en fungerande verklighet och anläggningen växer. – 2014 producerade vi 226 000 kWh, året därpå runt 400 000 kWh. I år hamnar vi på mellan 700-800 000 kWh, säger Bernt Ström. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Den här solblomman har börjat monteras i trädgårdar i Europa men den här är den första i Sverige; Följer solen i sidled och kan blomma ut eller dra ihop sig efter önskemål. Foto: Jan-Erik Johansson

  • Solparken vill inspirera och visa vad som går att göra med lite fantasi; Växthuset har förlängts och glaset nyttjas med solpaneler. I fönstret till vänster fångas solen av gardiner. Foto: Jan-Erik Johansson

Välvda tak, staket, växthus eller varför inte gardiner av solceller? I Solparken är framtiden redan här.
– Vi provar, mäter och dokumenterar nya grejor och gör verklighet av idéer på vårt eget sätt.

Det säger Bernt Ström, fastighetstekniker på ETC Solpark utanför Katrineholm. Hit kan man som intresserad åka och få svar på frågor och funderingar, se och lära mer om solenergi och titta på en del udda lösningar, antingen på experimentstadiet eller redan förverkligade.

Parken är en lätt science fictionliknande miljö med diverse byggnader där tak och väggar i udda vinklar är inklädda med solpaneler. Här finns lyktstolpar, väggbeklädnader och färgat konstglas som alla alstrar energi från solen. Ett stort fält med fristående solpaneler omringar parken. Här står också en mindre skog av olika vindsnurror.

– Men det mesta av vindkraftverken är nedmonterade nu. Ganska tidigt upptäcktes att de små vindsnurrorna ger för lite och kostar för mycket. Ska ett vindkraftverk betala sig så måste det vara större och upp 100 meter i luften. Solpanelerna däremot har inte samma belastning utan står bara och lapar sol.

Det testas en del med solföljande paneler som kan ge 15-20 procent mer effekt men i andra vågskålen har rörliga delar som kräver underhåll och kan gå sönder. Ett annat experiment är dubbelsidiga paneler ställda i öst-västlig riktning som därmed får morgon och kvällssol. Resultatet ska om ett år jämföras med mer traditionellt monterade paneler i sydsluttning.

Lagar och bidragsregler kring att producera egen elkraft har varit en djungel, men den skattereduktion som infördes 2015 har fått marknaden att växa kraftigt: Under 2015 ökade den totala installerade solcellseffekten med 60 procent i Sverige och den största ökningen var på villa- och småhustak.

I år har energimyndigheten dessutom fördelat ytterligare 100 miljoner kronor i stödpengar som går att söka och lämnat ett förslag till regeringen om ytterligare förenklingar för så kallade mikroproducenter. Som privatperson kan du få upp till 20 procent i bidrag för en nyinstallation.

Enligt samma myndighet har prisutvecklingen planat ut och det kostar omkring 15 kr/ watt plus moms att installera i dag. Det innebär ett takmonterat solcellssystem på 3 kilowatt på en villa för i runda tal 55 000 kronor. Och enligt branschen får man igen sina pengar allt fortare.

– Om du fått bidraget på 20 procent så räknar vi i dag med att det betalar sig på 13-15 år, säger Bernt Ström.

Solceller håller inte i evighet och tappar i effektivitet. Men de flesta märken i dag har en effektgaranti på 25-30 år för att därefter ge runt 80 procent av ursprungseffekten.

Och bästa rådet till en nyfiken konsument eller kund?
– Sök bidrag och installera nu. Utveckling och prissänkning har jämnat ut sig så nu är vi på en nivå där jag inte tror så mycket förändringar kommer ske. Det är bra grejor nu till en bra peng. Och sikta på att producera det du konsumerar, det är det ekonomiskt ideala, att du är så kallad prosument.

Jan-Erik Johansson