Sverige har sedan början på 90-talet delat arbetsmarknad med resten av EU. Att du kan arbeta i vilket annat EU/EES land som helst utan att ha arbetstillstånd, sågs då som en möjlighet, inte som ett hot. Vårt land hade stor erfarenhet av detta genom att arbetsmarknaden i Norden var öppen för alla våra medborgare. Grundprincipen var att svenska avtal skulle gälla i Sverige, något som för övrigt var ett villkor för vårt EU-medlemskap.

För medborgare utanför EU gäller fortfarande att tillstånd krävs för att arbeta i Sverige. Fram till 2008 krävdes dessutom att det skulle finnas brist på arbetskraft inom den sökandes yrke/bransch. Denna bestämmelse slopades av den borgerliga regeringen med stöd av MP. Tanken var att det är det enskilda företaget som avgör om där finns brist eller inte. Resultatet blev föga förvånande startskottet till en omfattande arbetslivskriminalitet. Falska arbetserbjudanden lockar tusentals migrantarbetare till Sverige, där de utnyttjas till låga löner och i livsfarliga arbetsmiljöer. Målareförbundet har tillsammans med andra fack påpekat det orimliga i dagens situation, både till den tidigare borgerliga regeringen, men även till dagens regering. I slutet av 2016 lämnade den statliga utredning som arbetat med frågan sin rapport till justitieminister Morgan Johansson. Utredningen bekräftar i stora delar den omfattande kritik vi riktat mot systemet sedan det infördes. Det är nu hög tid att stärka skyddet för migrantarbetarna i Sverige.

Utredningen föreslår en skärpning av dagens regler, som bygger på att migranten skall ha motsvarande lön och arbetsvillkor som svenska arbetare har, samt införande av sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot reglerna. Problemet är att förslagen i hög grad är teoretiska, då sannolikheten att en migrantarbetare skall anmäla sin arbetsgivare är försvinnande låg. Det handlar om ren självbevarelsedrift. Om jobbet försvinner upphör även uppehållstillståndet. I de få fall som ändå nått domstol, har migranterna haft svårt att få rätt. Även om de har vunnit sina mål, har nämligen arbetsgivaren försvunnit genom konkurs.

Utredningens förslag är nu ute på remiss och kommer sannolikt att möta stark kritik både från Alliansen och från den till Svenskt Näringsliv närstående tankesmedjan Timbro. I synnerhet Timbro har – med vetskap om att utredningen kommer att föreslå skärpningar i dagens regler – i debatten hävdat att det inte borde vara brottsligt att betala för lite lön. En vanlig kritik mot prövning av arbetstillstånd är att svenska företag måste kunna anställa kompetens som saknas i Sverige. När reglerna ändrades 2008 skedde dock inte en massivt ökad migration av indiska IT-tekniker. Istället var det skogsarbetare från Kamerun och bärplockare från Thailand som kom hit, inte sällan lurade av cyniska människosmugglare. Vi har en växande outnyttjad resurs i våra nyanlända, som står till arbetsmarknadens förfogande. Därför anser jag att det är rimligt att återinföra den arbetsmarknadsprövning som gällde före 2008.

Människohandel skall aldrig få förekomma i Sverige

Mikael Johansson
Förbundsordförande
mikael.johansson@malareforbundet.se