• Arbetsgivaren Ulf Gustavsson, närmast kameran, och fackets regionala skyddsombud Markku Rantamäki diskuterar rutiner, dokumentation, utbildning och behovet av ett skyddsombud på företaget. Foto: Tomas Nyberg

  • Ulf Gustavsson är målare men också företagare med skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • David Persson ska följa med arbetsgivaren Ulf Gustavsson ut på en skyddsrond för att testa de nya rutinerna. Foto: Tomas Nyberg

  • Markku Rantamäki tycker det är bra att Ulf tar hjälp av facket och önskar att fler arbetsgivare skulle se facket som en samarbetspartner. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

När Risåns måleri AB fick anmärkningar av Arbetsmiljöverket tog arbetsgivaren hjälp av facket.
Nu har Målareförbundets regionala skydddsombud och företagaren Ulf Gustavsson gemensamt sett över rutiner och policys.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

På Risåns måleri är det en bra arbetsmiljö enligt såväl arbetsgivare som fack. Arbetsmiljöverket hade ändå synpunkter. Vid en inspektion fick arbetsgivaren anmärkningar på att det systematiska arbetsmijöarbetet inte fanns dokumenterat.
– Jag är ju målare. Det här är en djungel med alla paragrafer, säger Ulf Gustavsson.

Även om det är som målare Ulf har sin yrkesidentitet så är han också arbetsgivare. Eftersom han har 17 anställda kräver arbetsmiljölagen skriftlig dokumentation av arbetsmiljöarbetet och en årlig uppföljning.
– Det är bra att Ulf ber om hjälp, säger Markku Rantamäki som är regionalt skyddsombud på Målareförbundet och det är inget som han eller David Persson som också är regionalt skyddsombud varit med om tidigare.
– Vi kan gå in med kunskap men arbetsgivaren måste göra arbetet med att skriva den dokumentation som ska finnas och i förlängningen få igång arbetet, säger David Persson.

Facket ska nu lära Ulf hur man gör riskbedömningar och David ska följa med ut och praktisera rutinerna vid en skyddsrond.
– Det styr nog upp bygget lite mer om jag kommer ut med ett RSO, tror Ulf Gustavsson.
I längden när det Systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och det finns rutiner kommer målarna att känna sig tryggare menar David.
– Det här vi gör nu gynnar målarna i slutändan.

Markku Rantamäki påpekar att samverkan är viktigt och att på Risöns måleri som har så många anställda borde det finnas ett skyddsombud (SO) och gärna ett medbestämmande ombud (MB) som ska vara delaktiga när större förändringar ska göras på företaget. Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas skyddsombud på arbetsplatser med fler än fem anställda. Om det inte finns något så kan dock inte Arbetsmiljöverket besluta om sanktioner eftersom skyddsombudet ska väljas av arbetstagarna och man kan inte tvinga någon.
– Jag kan åka ut och prata lite. Om de får veta mer så kanske det finns någon som är intresserad, säger Markku Rantamäki.

Inom Målareförbundet pågår en omorganisation där man flyttar ut facklig verksamhet på företagen. Fackets avdelningar kan vara ett stöd när arbetsplatserna ska välja sitt SO eller MB och kanske även bilda arbetsplatsklubb.
Skyddsombuden informerat också Ulf Gustavsson om de utbildningar som finns. Exempelvis Bättre Arbets Miljö (BAM) som riktar sig till såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Arbetsmiljöregler

Arbetsmiljölagen är grunden och beslutas av riksdagen.

Arbetsmiljöverket beslutar om föreskrifter inom ramen för arbetsmiljölagen. Dessa föreskrifter ingår i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).

Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är ett stöd för hur arbetet ska bedrivas.

Därtill finns en mängd föreskrifter (AFS) för vad som krävs i detalj för olika arbetsplatser.

SAM AFS 2001:1

Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.

Arbetsmiljöfrågor behöver på samma sätt som produktion, ekonomi och kvalitet hanteras i verksamheten och inte som ett eget system för sig. Många verksamhetsbeslut berör arbetsförhållandena. Följderna för arbetsmiljön behöver därför bedömas och beaktas innan besluten fattas.

Arbetsgivaren är huvudansvarig för arbetsmiljön men ska samverka med arbetstagarna som kan representeras av ett skyddsombud på arbetsplatsen eller ett regionalt skyddsombud.

Arbetsgivaren ska:

Undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen. Det kan göras genom dagliga undersökningar eller till exempel genom skyddsronder, arbetsmiljöronder och andra probleminventeringar.

Åtgärda dem så att ingen drabbas av en olycka eller av ohälsa. Ofta behövs en prioritering utifrån hur allvarliga riskerna är. De kan ibland vara så allvarliga att arbetet måste avbrytas

direkt. Om en risk inte helt kan undvikas är det viktigt att arbetstagarna skyddas på annat sätt.

Följa upp så man är säker på att riskerna har försvunnit eller minskats så mycket det går. Om åtgärderna inte varit tillräckliga kan de behöva kompletteras. Även de nya åtgärderna kan skapa risker och behöver därför kontrolleras.

Enligt 3 kap. 2 b § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård som en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering.

Handlingsplaner, riskbedömningar och instruktioner för allvarliga risker ska dokumenteras skriftligt av alla företag.

För företag med 10 eller fler anställda krävs även skriftlig dokumentation av arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

På prevent.se finns mer information och checklistor.

Föreskrifter och guider finns på av.se

Helena Forsberg
helena.forsberg@daladem.se