Yrkesprogram ska ge behörighet till högskola

Foto: Pixabay

Regeringen föreslår att yrkesprogrammen ska innehålla kurser som ger grundläggande behörighet till högskola. De elever som inte vill läsa dessa ska ha möjlighet att välja bort kurser. LO-facken välkomnar förändringen som föreslås träda i kraft på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni nästa år.

Elever på gymnasieskolans yrkesprogram har minskat stadigt samtidigt som bristen på rätt utbildad arbetskraft är stor. Med förändringen hoppas regeringen att fler ska lockas till yrkesprogrammen.

För att inte tränga undan yrkeskurser föreslår regeringen i sin lagrådsremiss att programmen utökas med 200-300 gymnasiepoäng. Det innebär mer undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk och engelska.

Läs även: Fler skoltimmar ska ge obligatorisk högskolebehörighet

– På morgondagens arbetsmarknad kommer möjligheten att växla karriär vara avgörande och politiken måste alltid se till att öppna dörrar för livslångt lärande, inte leda ner ungdomar i en återvändsgränd som den förra regeringens politik innebar, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).

Liberalernas partiledare Jan Björklund är kritisk och vill istället ta tillbaka de tvååriga programmen, och införa lärlingsutbildningar.

– En tredjedel av alla ungdomar misslyckas med att ta gymnasieexamen. Att yrkeseleverna ska läsa mer teori är inte lösningen på det problemet, säger Jan Björklund (L)

Läs även: Nisse Lindblom: ”Gå med i Målareförbundet Björklund”

Lärarnas riksförbund är positiva till regeringens förslag men trycker på behovet av att avsätta fler utbildningstimmar.

– Det är inte ovanligt att de här högskoleförberedande kurserna kan uppfattas som svåra av eleverna. Och det som ofta ställer till det är just att de eleverna får för lite tid, säger Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén till DN.

Hon säger också till DN att det är viktigt att eleverna får hjälp med studie och yrkesvägledning så att de väljer rätt program. Vissa elever tenderar att välja högskoleförberedande program, men hade kanske egentligen trivts bättre på ett yrkesprogram.

Läs även: Lägre krav begränsar yrkeselever

– Äntligen, säger Josefin Johansson, tidigare målare och nu Ung sekreterare på LO.

– Jag gick själv Byggprogrammet under gymnasiet och på min tid blev en behörig till högskolan och jag kunde tack vare att välja att läsa till några enstaka kurser öppna upp ännu fler vägar in på högskolan. Hade den möjligheten inte funnits hade jag aldrig valt ett yrkesprogram i rädslan av att inte kunna ändra yrkesval senare i framtiden.

Byggbranschen är dessutom en bransch där det inte är helt ovanligt med trauma- eller andra förslitningsskador. Josefin Johansson fick tecken på allergier mot de material hon använde varje dag vilket innebär att hon nog aldrig kan gå tillbaka till att vara en fullproducerande målare igen. Men tack vare att hon fick en högskolebehörighet under sina gymnasieår har hon möjligheten att kunna plugga vidare i framtiden.

– Jag har varit arg ända sen den borgerliga regeringen gjorde om yrkesutbildningen så det här beskedet är mer än välkommet, säger Josefin Johansson.

Läs även: Ken Åman sätter sig i skolbänken: ”Vi målare kan mycket”

Även idag är det möjligt att få högskolebehörighet för yrkeselever men då måste eleverna göra ett aktivt val för att läsa de kurserna. Med regeringens förslag blir det omvänt så eleverna ska göra ett val om de inte vill gå kurserna.

En lagrådsremiss är ett utkast till lag som regeringen lämnar till Lagrådet, som granskar att förslaget inte strider mot någon lag. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen.

Läs även: Hur ska framtidens yrkesutbildningar se ut?

Helena Forsberg
helena.forsberg@mittmedia.se