Den nordiska modellens framtid hänger på facken




Men trenden är nedåtgående. I alla nordiska länder, utom Island, tappar facken medlemmar. I övriga Europa har nedgången varit ännu större. Bland OECD-länderna som helhet har den fackliga organisationsgraden halverats sedan 1980.

LÄS ÄVEN: "Varför ska vi, som har det bra, bry oss?"

Mats Wingborg skriver i sin rapport "Facket och den nordiska modellens framtid – organisering och rekrytering" att de fackliga organisationerna nu måste fokusera mer på att rekrytera nya medlemmar. Det är viktigt för fackens framtid, men även för de samhällen vi lever i.

En svår uppgift för facken är att arbetsmarknaden förändrats. Vi ser allt fler osäkra och tillfälliga anställningar. Wingborg menar att det är helt avgörande att facken inte glömmer bort arbetstagare med osäkra anställningar vid värvningskampanjer.

LÄS ÄVEN: "Vi måste säkerställa att vi oftare pratar om vad som inte är accepterad beteende"

Samtidigt ligger det i fackens intresse att göra vad de kan för att begränsa ökningen av tillfälliga och osäkra jobb. Inte minst på grund av att många arbetstagare med osäkra anställningar väljer bort ett fackligt medlemskap.

De finns flera anledningar till att en arbetstagare ansluter sig till en facklig organisation. För det första handlar det om nyttan av medlemskapet, såväl den individuella nyttan, som den kollektiva. För det andra att arbetstagaren sympatiserar med de värderingar som den fackliga organisationen står för, och för det tredje yrkesidentiteten.

LÄS ÄVEN: Häxjakt på fackligt aktiva

Särskilt gäller det sista yrken med tydlig yrkeskaraktär – som elektriker och målare. Att tydligt lyfta yrkesidentiteten är därför viktigt i arbetet med att locka fler medlemmar.

Wingborg tipsar om att kombinera information om avtalskrav med värvning av nya medlemmar. Då är intresset högt hos arbetstagarna.

Ett annat tips är att genomföra värvningskampanjer på stora arbetsplatser i samverkan med andra fackförbund. I både Norge och Danmark har sådana kampanjer genomförts med stor framgång på stora köpcentrum, flygplatser och inom tillverkningen av vindkraftverk.

LÄS ÄVEN: Ken Åman sätter sig i skolbänken: "Vi målare kan mycket"

Utmaningen är stor för hela fackföreningsrörelsen, inte minst gäller det LO-facken. De minskar mest.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

Det här är den typiske fackmedlemmen:
Av rapporten "Facket och den nordiska modellens framtid – organisering och rekrytering" framgår att sannolikheten för att en arbetstagare ska vara fackligt organiserad ökar om hen inte är ung (arbetstagaren bör ha fyllt 50 år), om arbetstagaren är kvinna (även på arbetsplatser med manlig dominans är organisationsgraden bland kvinnorna ofta högre), om hen inte sympatiserar med ett högerparti, om hen har vissa ekonomiska besparingar samt att hen varken tillhör gruppen med lägst inkomst eller gruppen med högst inkomst.


 
2017-11-24 10:00:51