Ackordslön var målarens första lönesystem, vilket också är huvudlönesystemet. Idag finns även möjlighet att välja en fast timpenning.

– Vi är gamla målare själva och vi vet att lönen ökar vid mätning, säger mätaren Jori Löpp som tillsammans med sina kollegor gärna informerar om fördelarna med att mäta sina jobb.
”Allt går att mäta”. Det är devisen på Målerifakta där landets mätare är anställda. Målaren har rätt att mäta, det kan inte arbetsgivaren förhindra. Firman kan också kräva mätning.

Enligt Jori Löpp och kollegan Andreas Gerdén som vi träffar i Stockholm tjänar såväl målaren som firman på att mäta.
– Det ökar farten och målaren kan snabbare gå vidare till nästa projekt vilket ökar omsättningen för firman samtidigt som målaren tjänar bättre, säger Jori Löpp.

Men blir det inte stressigt, risk för arbetsskador och vad händer med kvaliteten?
– Kvaliteten blir lika bra, och de flesta jobben besiktas så det funkar inte att fuska, säger Andreas Gerdén.
– Tidhållning och planering är A och O för att man ska tjäna bra utan att det blir stressigt, säger Jori Löpp.

Enligt avtalet ska målaren rotera mellan arbetsuppgifter, det är viktigt för att motverka arbetsskador. Men det händer att någon bara bredspacklar och någon målar tak, man gör det man är bäst på.

Om det är så bra att mäta sina jobb, varför gör inte fler än cirka 30 procent det?
Andreas Gerdén tror att det kan handla om ett generationsskifte, och okunskap i de yngre generationerna. Informationen under skolgången är knapphändig och en nyutbildad målare präglas av arbetssättet i det lag han kommer till.

– Sedan några år måste i alla fall gesällprovet göras på ackord och det måste mäta plus, säger Jori Löpp.
Han berättar att Målerifakta söker upp yrkesskolor och försöker komma ut och informera om ackord. De flesta vet inte att målarna har två lönesystem.
De som redan jobbar på tidlön kanske är rädda att gå över till ackord om de befarar att mäta minus. Det kan kännas som att få svart på vitt att man inte gör tillräckligt, tror Andreas Gerdén.
– Det är inte konstigt om man mäter minus i början, men snabbt hittar man rutinerna, säger Jori Löpp och tycker att även Målaremästaren borde få sig en tankeställare och fundera kring om målaren får tillräcklig service.

Något annat som är viktigt är framkomligheten, så att målaren kan jobba rationellt. Vid förhinder får man förhandla om att gå på tidlön.

Hur går det till då?
Målaren bokar en mätning. Den som är nybörjare får lite information vad de ska tänka på. Målaren får en tidlista de ska fylla i. Mätaren skjuter mått med laser och lägger in i systemet. För element och annat finns styckepris. Varje behandling har sitt pris. När jobbet är klart skickar målaren in sin tidlista och sen återstår det att se om det blir en extra hacka. I dag sköts rapporteringen digitalt via dator eller smarthphone.

Genomsnittslöner

Lön per ackordstimme

riksgenomsnitt: 195 kronor

Norr- och västerbotten: 212,65 kronor (+8,04)

Bygget i artikeln: 250 kr

Lön per timme: Cirka 160 kronor

Källa: Målerifakta, Målareförbundet

Mätexempel

Om grundlönen är 147 kronor timmen och jobbet tar 10 timmar ger det en grundlön på 1 470 kronor.

Om rummet är mätt till 2 000 kronor blir det ett överkott med 530 kronor

Källa: Målerifakta

Historik

Ackordet fanns långt före Målareförbundet, då som s.k. ”slumpackord” som var ett pris för hela objektet. Den målare som erbjöd lägsta lön fick jobbet. Kampen för riktiga prislistor blev lång och hård och olika prislistor upprättades i olika delar av landet. På trettiotalet föreskrev dock avtalen obligatoriskt ackord men först på femtiotalet fick målarna en gemensam riksprislista. 2001 kompletterades Riksavtalet med en fastlöneform, men ackordet som huvudlöneform kvarstår.

Källa: Målareförbundet

Helena Forsberg
helena.forsberg@daladem.se