Svenskt näringsliv vill förhandla om nya regler för varsel om stridsåtgärder. Det behöver inte bli strejk för att företagen ska påverkas negativt, också ett varsel slår hårt menar företagarorganisationen som vill begränsa fackets rättigheter.
”Rör inte vår strejkrätt” är LO:s budskap tillbaka.

Medlingsinstitutets statistik visar att det 2013 förlorades 7 000 arbetsdagar till följd av konflikter. Blygsamma siffror jämfört med 80-talet då det var hundratusentals strejkdagar om året. Detta kan ses som att Svensk arbetsmarknad är fredlig och det finns en balans mellan parterna. Det anser Svenskt näringsliv är en myt som de vill slå hål på.

En rapport som organisationen tagit fram visar att 2013 lades 84 varsel om stridsåtgärder. Även om det inte leder till konflikt drabbas företagen av osäkerheten om att kunna leverera i tid. Även Medlingsinstitutet skriver i sin årliga rapport att ”ett offentliggjort varsel kan få samma ekonomiska effekt som en verkställd stridsåtgärd”.

– Vi är kritiska till hur man använder varsel i allmänhet på vissa delar av arbetsmarknaden. Men om det är någonting vi skulle vilja lyfta fram, så är det sympatiåtgärderna, sade Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv när han intervjuades av P1.

Han anser att sympatiåtgärder från förbund som redan tecknat egna kollektivavtal slår hårdast.

– När man inte kan lita på att ett kollektivavtal håller, till exempel i form av sympatiåtgärder, är det många företag som inte vill vara med inom kollektivavtalen, vilket underminerar hela modellens trovärdighet.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv vill förhandla om nya regler för varsel om stridsåtgärder, inom ramen för kollektivavtalen. Industriavtalet där det finns inbyggda tröghetsmekanismer skulle kunna fungera som modell menar organisationen.

Byggnads följt av Transport och sedan Seko toppar listan över lagda varsel. Elektrikerna kommer på femte plats och Målarnas på tionde plats.

Ledningen för Målareförbundet är inte förvånad att Svenskt näringsliv kommer med kritik kring konfliktreglerna Men vice ordförande Peter Sjöstrand tycker att sättet de argumenterar gör att de hamnar fel.

– Utifrån Svenskt näringslivs argumentation kan man lätt få för sig att sympatiåtgärder är en rätt som vilar ensidigt på facket, och att det är en oreglerad fråga. Så är det ju inte. Konfliktreglerna på svensk arbetsmarknad är noga reglerade i MBL, vilket innebär inbyggda tröghets mekanismer.

För facket är det av central betydelse att ha möjlighet att stötta varandra i en avtalsrörelse, konflikten är nämligen det enda skarpa vapnet i fackets arsenal.

– Utan denna möjlighet skulle maktbalansen på svensk arbetsmarknad kraftigt förskjutas till arbetsgivarens fördel, säger Peter Sjöstrand.

Han ger Svenskt näringsliv rätt i att ett välfungerande förhandlingsarbete i sig motverkar konflikter. Men för att det skall fungera måste även medlemsföretagen i Svenskt näringsliv vara bereda att bjuda till i förhandlingar istället för att vänta på att medlingsinstitutet skall kliva in i förhandlingarna.

Svenskt näringsliv har även en egen hemläxa att göra enligt Målareförbundet.

– Det går inte an att kritisera facket för att de vidtar blockad och ibland sympatiåtgärder, mot företag som inte vill teckna avtal. Svenskt näringsliv måste bli bättre på att organisera företag och inte bara sitta och vänta på att dessa skall ansöka om medlemskap.

HELENA FORSBERG
helena.forsberg@daladem.se