Jan Jansson är ett av Målareförbundets lokala skyddsombud.
Han värnar om arbetsmiljön och säkerheten för sig och sina kollegor på Sandå Karlstad.

Företaget har ett 30-tal anställda och jobben varierar. Det är både stora byggen och renoveringsobjekt där målarna är en av flera yrkesgrupper, men också mindre målerijobb med ensamarbete. Vi träffar Jan Jansson i en lägenhet i Skoghall. I kvarteret med hyreshus pågår omfattande renoveringar i den ena trappuppgången efter den andra.
I en femrumslägenhet har byggjobbarna sitt personalutrymme. Betydligt trevligare än en barack konstaterar Jan Jansson.
– Omklädningsrum är ju många gånger ett bekymmer, men det brukar oftast gå att lösa.
Enligt kollektivavtalet har målarna rätt till personalutrymme för ombyte, mat och toalett. Jan Jansson berättar om ett tillfälle där beställaren enligt kontraktet skulle står för personalutrymmen men inte gjorde det. När det visade sig att målarna inte hade någonstans att byta om fíxade arbetsgivaren det på egen hand.

Jan Janssons fackliga banan började med gnäll.
– Jag var på ett bygge och jag bara klagade på facket. Då blev jag uppmanad att gå på ett möte.
Det slutade med att Jan Jansson blev med i styrelser, studieorganisatör i avdelningen, så småningom medbestämmandeombud och sedan skyddsombud.

Som skyddsombud går han skyddsrond några gånger per år. Då kollar han att kollegorna fått ut skyddskor, att de fått hälsoundersökningar, att bockar och annan utrustning är säker med mera. Enligt det nya kollektivavtalet ska personer över 50 år erbjudas hälsoundersökning en gång per år.
– Det är ett erbjudande jag uppmanar alla att ta. Det känns tryggt. Annars kanske man knallar på och sen får veta att det inte är så man skulle gjort.
På Sandå har målarna friskvårdsbidrag på 1 500 kronor per år. Jan Jansson tycker det är viktigt att ta eget ansvar, det går inte bara att ligga på soffan.
– Jag känner av ryggen, men har upptäckt att stretchning är bra.
Jan Jansson åker också ut och kollar så ställningar är säkra. Det är inte ofta som kollegorna hör av sig. Men om det är något det funderar på eller tycker verkar osäkert i sin arbetsmiljö ska de kontakta sitt skyddsombud. Och händer det något ska en tillbudsrapport skrivas.
Hans önskan är att byggfacken skulle samarbeta mer genom gemensamma skyddsronder istället för att komma dagarna efter varandra.
– Är vi många blir vi starka.

På Sandå Karlstad skulle Jan Jansson vilja att någon mer tog på sig att vara skyddsombud. Ensam hinner han inte så mycket. Det är också bra att någon ny får chansen att komma in i uppdraget medan Jan Jansson finns kvar.
– Det är inget farligt. Facket har funnits i 100 år,
Det kräver engagemang så ingen kan tvingas till det. Förutom grundläggande utbildning och vidareutbildning på betald arbetstid gäller det att hålla sig uppdaterad och ta till sig nya kunskaper på egen hand.

Helena Forsberg
helena.forsberg@daladem.se

 

Skyddsombudet i lagen

År 1912 infördes i lagen om arbetsskydd rätten för arbetarna att utse ombud.

Skyddsombudens uppgift är att företräda arbetstagarna i alla frågor som rör arbetsmiljön. De har inget juridiskt ansvar för att arbetsmiljön är god, det är lagstadgat att arbetsgivarna är ensamt ansvariga för en god arbetsmiljö.

Skyddsombuden delas upp i lokalt-, huvud- och regionala skyddsombud. Skyddsombuden verkar inom sitt skyddsområde. Skyddsområdet kan vara en avdelning på ett större företag, ett helt företag eller en hel arbetsplats om den är av liten storlek. På arbetsplatser med fler än ett enskilt skyddsombud måste ett huvudskyddsombud utses, vars uppgift är att samordna de olika skyddsombudens verksamhet

Regionala skyddsombud utses av de fackliga organisationerna som är knutna till arbetsplatsen. Det görs på arbetsplatser som saknar skyddsombud samt där det finns minst en arbetstagare som är ansluten till en facklig organisation.

På större arbetsplatser, med minst 50 anställda, ska det finnas en skyddskommitté som beslutar om de övergripande ramarna för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Kommittén ska bestå av representanter från både arbetsgivare och arbetstagare.

När ett nytt skyddsombud på en arbetsplats har utsetts, har denna person rätt till utbildning rörande arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivarna har tillsammans med facket ansvaret för att ombuden får den utbildning de behöver. Skyddsombuden har enligt arbetsmiljölagen rätt att få ledigt med bibehållen lön för att genomföra sin utbildning och arbetsgivaren är skyldig att stå för utbildningskostnaden.

Enligt arbetsmiljölagen får skyddsombudet aldrig hindras att utföra sina uppgifter.

Då ska du kontakta skyddsombudet:

Då det uppdagas ett problem, brist, fara eller liknande i arbetsmiljön skall den närmsta chefen kontaktas. Om den ansvarige inte vidtar nödvändiga åtgärder ska du kontakta ditt skyddsombud. Skyddsombudet är insatt i vilka lagar och regler som gäller för arbetsmiljön.

Kan problemet inte lösas på lokal nivå kan det vara aktuellt att skicka ärendet vidare till arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverkets inspektörer kontrollerar att arbetsgivaren följer de lagar och föreskrifter som finns och kan även besluta om sanktionsavgifter.

Det här gör skyddsombudet för dig:

Skyddsombudet ska verka för en god fysisk- och psykosocial arbetsmiljö.

På arbetsplatsen ska arbetsgivaren och skyddsombudet regelbundet genomföra skyddsronder för att kartlägga risker. Därefter upprättas en handlingsplan med åtgärder.

Skyddsombudet har rätt att ta del av och delta vid planeringen av förändringar i verksamheten som kan påverka arbetsmiljön.

Finns en allvarlig risk för ohälsa har skyddsombudet enligt lag rätt att stoppa arbetet.

 

Läs även:Tydliga krav på utbildning om kemikalier
Läs även:Viktigt med liftutbildning
Läs även:Skyddsombuden på utbildning
Läs även:”Det räcker med att det har skett”
Läs även:Ny lag om ställningar