”Vi kommer att göra en förändring”
Linnéa Malmeflod och Petra Jansson samlade kvinnorna i Målarettan. Foto: Helena Forsberg
Sofie Fahlén och Linn Sundén. Foto: Helena Forsberg
Tina Löfgren Porter och Camilla Gustafsson. Foto: Helena Forsberg
Jenny Hörnell och Sofia Guliani. Foto: Helena Forsberg
– Vi vill ha fler kvinnor som förtroendevalda och ombudsmän. Det här är ett sätt att stärka dem, säger Petra Jansson, ansvarig för Målarettans kvinnliga nätverk.
LÄS MER:
De ställer krav på byggbranschen
Det är vanligt att kollegor och arbetsgivare ifrågasätter varför kvinnorna ska ha nätverk och varför de ska träffas för sig själva. Men det finns frågor som är unika för kvinnorna, som kanske männen inte är så intresserade av att vara med och diskutera. Det kan handla om att som målare bli gravid, vilka kläder som passar den kvinnliga kroppen, vilka verktyg som är en bra hjälp och så vidare. Diskriminering är ett återkommande ämne, som visserligen männen också borde vara med och diskutera.
– Förhoppningen är att tjejerna ska våga ta mer plats även i större sammanhang när de fått lite mer kött på benen om facket. Det finns frågor som vi måste sätta på agendan, säger Petra Jansson.
– Vi kan göra en förändring och vi kommer göra en förändring. Den senaste träffen som nätverket hade samlade 12 deltagare från olika delar av
avdelning 1.
Målarettans ombudsman Linda-Li Käld berättade om det systematiska arbetsmiljöarbetet som arbetsgivaren är ansvarig för, där även mjuka värden ska ingå. Det handlar inte bara om att förebygga damm och buller utan även om att motverka kränkande särbehandling och diskriminering.
– Företagets policy, mål och rutiner ska alla i företaget känna till, säger Linda-Li Käld. Dessutom ska företaget i det systematiska arbetsmiljöarbetet bedöma arbetsmiljön, upprätta åtgärdsplan och följa upp. Dokumentet ska vara levande.
– Man kanske har haft en information för två år sedan, men det duger inte. Då hålls inte dokumentet levande, säger Linda-Li Käld och poängterar att det inte ska behöva hända något för att vi ska prata om det.
Diskriminering, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier förekommer inom yrkesgruppen men också från andra yrkesgrupper på
bygget.
– De flesta tjejer man pratar med känner att de måste prestera 200 procent för att visa att de duger, säger Petra Jansson. Tyvärr är många chefer dåliga på att återkoppla men en av kvinnorna berättar att hon får positiv feedback direkt från kunder eller som cheferna vidarebefordrar.
– Det viktigaste är att kunden är nöjd. Därför känner jag inte att jag behöver hävda mig bland mina kollegor.
Ibland kan kränkningarna vara direkt riktade mot den kvinnliga målaren men många gånger kan det handla om samtalsämnen och jargong som får kvinnor, men även män att må dåligt. Det vittnar målartjejers berättelser om men också flera studier som gjorts. Nätverket diskuterade vad det är som gör att man inte säger ifrån eller ber om hjälp när man själv eller någon annan blir utsatt.
– Skuld och skam. Varför beter de sig så här mot mig?
– Rädsla. Det kanske blir värre. Nu pratar de om andra, om jag säger något hamnar jag i fokus.
– Osäkerhet var gränsen går. Det kan vara många små saker som byggs på varandra.
Vad kan man säga och göra?
De samlade kvinnorna hade flera förslag bland annat:
”Nu höjer vi nivån på samtalet” eller ”Nu är det för låg nivå för min del” ta matlådan och gå därifrån.
– Vi måste våga ta plats och säga vad vi tycker, säger Petra Jansson.
HELENA FORSBERG
helena.forsberg@daladem.se
LÄS MER:
