• – De mycket små partiklarna syns inte som de som stannar högre upp i luftvägarna. Det känns inte så farligt när man andas in. Det är många som inte tänker på det och man skyddar sig inte, säger forskaren Bo Sahlberg, som menar att gränsvärdena borde sänkas. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Broschyr om damm som har producerats av Målareförbundet och de andra facken inom 6F. Den finns även på andra språk. Foto: Tomas Nyberg

Dammet på våra byggen är livsfarligt. Halten av kvartsdamm och annat damm på byggen är ofta betydligt högre än gränsvärdet. Men redan vid halva gränsvärden finns det hälsorisker. Och skador visar sig inte förrän efter tiotals år.
Det påpekar forskaren Bo Sahlberg.

Bo Sahlberg är en oberoende forskare på IVL Miljöinstitutet och han pekar på det allvarliga att utsättas för damm i allmänhet och kvarts i synnerhet.
– Om man blir utsatt för kvartsdamm leder det till en sjukdom som heter silikos. Men den uppträder inte förrän 10-30 år efter exponeringen.

Forskning pekar på att verkligheten på många byggen är att halterna damm och kvartsdamm som inandas är högre än gränsvärdena. I vissa fall 25 gånger högre än gränsvärdena. Rent livsfarligt alltså.
– Riskerna är när man gör arbeten i betong som innehåller kvarts. Partiklarna syns inte som de som stannar högre upp i luftvägarna. Det känns inte så farligt när man andas in. Det är många som inte tänker på det och man skyddar sig inte.

Halterna av damm är höga även tio meter bort från till exempel en bilningsmaskin.
Bo Sahlberg menar att man nu måste utveckla tekniska lösningar som minskar dammbildningen och dammspridningen.
– Men i brist på effektiva lösningar måste man tills vidare använda andningsskydd av filterklass P3, säger Sahlberg.

Det räcker alltså inte med de vita enklare munskydden. Man bör ha de säkraste skydden för att undanröja riskerna.
Bo Sahlberg menar också att lokalen måste skärmas av om andra personer arbetar i närheten.
– På byggarbetsplatser finns många yrkesgrupper, som elektriker, som inte har någonting med det här att göra. Vistas man i samma lokal kan man bli nästan lika mycket exponerad som de som jobbar med det här dammande arbetena.

I höstas kom en ny författning från Arbetsmiljöverket om kvarts. Det man kallar ”afs”. Där finns allt regelverk om hur man ska hantera riskerna för kvarts. En annan författning innehåller alla gränsvärden som är aktuella.
Men det räcker inte med att man håller sig till gränsvärdena. Man ska vara försiktig även om de uppmätta värdena ligger under gränsvärdena.
– Man har sett i viss forskning att man ligger på halva värdet att det finns risk att man drabbas av silikos. Så egentligen borde man sänka gränsvärdena till hälften.

Kvarts

Kvarts ingår i våra vanligaste bergarter som sandsten, granit och gnejs. Dammet från arbete med sand-, berg- och stenmaterial innehåller till viss del mycket små, så kallade respirabla kvartspartiklar som vid inandning kan nå längst ner i luftvägarna.

Kvarts finns vid brytning och hantering av sten, vid slipning, borrning eller bilning i betong, tegel, puts och murbruk, sandblästring. rivningsarbete och anläggningsarbeten

Kvarts på byggen

Håltagning, klippning och sågning med klinga, bilning, spårfräsning, slipning av golv

Föreskrift Arbetsmiljöverket

I november kom en ny föreskrift för arbete med kvarts. Den har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete, Sam, och är utformad för alla typer av arbetsplatser där det förekommer kvarts.

I byggverksamhet har byggherren och arbetsmiljösamordnare ett ansvar att ta hänsyn till riskerna med kvarts.

Arbetsgivaren måste göra egna mätningar för att välja rätt skyddsåtgärder. Innan arbetet sätts i gång ska arbetsgivaren bedöma arbetsmiljöriskerna. Kraven på periodiska mätningar är däremot borttaget ur föreskriften.

Det åligger arbetsgivaren att ha kunskaper om hälsorisker och hur man skyddar sig. Arbetsgivaren ska se till att alla arbetstagare vet vad riskerna innebär.

Vissa bestämmelser i föreskriften är kopplade till sanktionsavgifter om arbetsgivaren inte följer reglerna.

Gränsvärden kvarts

Det finn olika gränsvärden:

Nivågränsvärden, NGV – Gränsvärde för exponering under en arbetsdag.

Korttidsvärde – Ett rekommenderat högsta värde för medelvärde under 15 minuter.

Takgränsvärde – Gränsvärde för exponering under 15 minuter.

Inhalerbart damm – I princip det som fastnar i näsan.

Respirabelt damm – Sådant damm som kan ta sig ner i luftvägarna och stannar i lungorna.

Risker med kvarts

Silikos – Kan ge upphov till silikos (stendammslunga) och cancer i lunga, matstrupe och magsäck. Silikos leder till nedsatt lungfunktion. I regel uppträder silikos 10-30 år efter exponeringen börjat.

Minst 5-6 personer per år som dör till följd av silikos. Troligtvis är det betydligt fler.

KOL – Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig lungsjukdom där luftrören blir trånga och det blir svårare att ventilera lungorna. I Sverige beräknar man att över en halv miljon är drabbade, men många av dem vet inte om att de har KOL. KOL kan inte botas, men tidig upptäckt och tidigt insatt behandling mildrar symtomen och bromsar sjukdomens utveckling.

Större problem och risker om man röker.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se