Kommunala bostadsbolaget följer inte Vita jobbmodellen

Målareförbundet och Byggnads i Skåne är kritiska till uppföljningen av de vita jobben i Malmö. Trots striktare krav i de offentliga upphandlingarna, får oseriösa företag fortfarande uppdrag av kommunen.

Förväntningarna var höga från både företag och fackliga organisationer när de vita jobben infördes i Malmö kommun 2015. Nu skulle man äntligen slippa oseriösa företag utan F-skatt, problem med löneutbetalningar och dålig arbetsmiljö. Det skulle bli en win-win effekt både för företag och anställda med konkurrens på lika villkor och kollektivavtal. Men trots goda intentioner har de vita jobben inte blivit så bra som det var tänkt. Det behövs en skärpning menar Thomas Westman, ombudsman för Målareförbundets Avdelning 2.

Malmö kommunala bostadsbolag med 23 000 lägenheter, är ett av de kommunala bolag i Malmö som gör störst upphandlingar. Den närmaste tiden planerar de dessutom att bygga 750 nya lägenheter per år. Det innebär många arbetstillfällen för byggnadsarbetare och målare. Hur ska man agera för att jobben inte hamnar hos oseriösa företag?

MKB:s ordförande Lars-Erik Lövdén:
– För oss som beställare är det viktigt att inpränta hos huvudentreprenören att de ansvarar för att underentreprenörerna lever upp till avtalet. Annars bryts kontraktet och det kan bli fråga om skadestånd, säger han.
Men trots skärpta krav i upphandlingarna, har det ändå visat sig finnas brister bland de företag som anlitats av MKB. Målareförbundet har erbjudit sig att hjälpa till med kontroller för att se till att avtalen följs.

– Under 2015 utförde vi bara två kontroller på uppdrag av Malmö Stad. Den ena arbetsplatsen fungerade bra, men på den andra saknades det ID-06, berättar Thomas Westman.
Men MKB har inte tagit hjälp av Målareförbundet för att kontrollera hur avtalen följs bland de företag de anlitat. MKB har heller inte utövat någon egen tillsyn. En av de brister som upptäcktes i bostadsbolaget, berodde på att en hyresgäst ringde till Målareförbundet. Denne berättade att några målare höll på att slipa fönster i deras källarlokal, vilket orsakade stor tillförsel av damm i förråden. När Målareförbundet undersökte saken, visade det sig att företaget inte hade tecknat kollektivavtal. Och efter att man skickat rester av slipdammet till analys, fick man reda på att det innehöll bly…

– Det finns ett antal oseriösa företag. Det är svårt att upptäcka alla. Vi behöver nog ha organiserade inspektioner, medger Lars-Erik Lövdén.
Kommunledningen kommer att göra en utvärdering i början av 2017 och kalla berörda till ett möte med upphandlingsenheten.
– Vi gillar allmännyttan och MKB, men kommunikationen måste bli bättre, framhåller Thomas Westman.

Målareförbundet har naturligtvis inte möjlighet att åka ut på hur många kontroller som helst när det gäller vita jobb, förklarar han. I synnerhet inte om fler kommuner börjar tillämpa den här modellen. Han föreslår därför att kommunen utbildar egna kontrollanter och själva sköter uppföljningen av avtalet. I annat fall får de fackliga organisationerna börja ta betalt, menar han.
– Det är viktigt att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarfullt sätt och att man ser till att de seriösa företagen premieras och får uppdrag av allmännyttan, understryker han.
– Vi måste ta reda på vad man menar när man ställer krav på kollektivavtals liknande former. Är det bara lön och semesterlön det handlar om? Kontrollerar man försäkringar för arbetstagarna?

Genom att facket får bättre kontakt och ett närmare samarbete med tjänstemännen i kommunen skulle mycket vara vunnet, menar han vidare. Den fackliga kompetensen är viktig att ta till vara.
Joakim Frank, ombudsman för Byggnads i Malmö, är heller inte nöjd med hur de vita jobben fungerar i Malmö:
– Det finns ett organisationsproblem som verkar bottna i ett motstånd bland tjänstemännen. Om vi hittar något som inte fungerar, blir de tvungna att agera och då känner de sig trampade på tårna, säger han.
– Från fackligt håll kan vi inte gå in och göra några kontroller på eget initiativ. Det är upphandlaren som bestämmer när kontrollerna ska göras, men vi har bara blivit kallade fem gånger under två års tid. Och MKB, som har de största anbudsvolymerna, har inte kallat oss till kontroll en enda gång, påtalar Frank.

Några problem med huvudentreprenörerna har Byggnads inte upptäckt vid de kontroller de utfört. Däremot har det hänt bland underentreprenörerna. Vid ett tillfälle upptäckte de att ett företag saknade F-skatt och alltså inte hade rätt att bedriva företagsverksamhet.
– Den absolut största vinsten med Vita jobb är att det har en preventiv effekt. De företag som vet med sig att de riskerar att åka fast, låter bli att lägga några anbud, säger Joakim Frank.

Andreas Schönström, kommunalråd i Malmö, har förståelse för kritiken.
– Vi måste hålla i och hålla ut och ta nya tag. Malmö är utsatt för mycket kriminalitet som även är kopplad till byggbranschen där man tvättar pengar till den organiserade brottsligheten. Tjänstemännen måste inse att en del företag inte har rent mjöl i påsen och att vi inte ska gynna dem, säger han.

– Vi har ett brett stöd bland enskilda företagare, men tyvärr har Svenskt Näringsliv satt sig på tvären. De verkar inte förstå problemet, säger Schönström.
Ellen Heldahl, jurist och upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv, tycker det är viktigt att det finns kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden, men hon anser inte det är facket som ska bedriva tillsyn av offentliga upphandlingar.
– Det är beställaren och myndigheter som ska se till att det blir en aktiv avtalsförvaltning. Det är deras ansvar att göra en uppföljning av avtalen och kontrollera att de efterlevs, kommenterar hon.