Striden om det dödliga kvartsdammet – Hälsa ställs mot industrins vinster
Just nu pågår en intensiv diskussion om att sänka gränsvärdet för kvartsdamm. Arbetsmiljöverket har beräknat höga kostnader för en sänkning och ställer arbetares hälsa mot företagens kostnader. Nu har LO tagit fram hur mycket samhället skulle spara genom en sänkning.
Efter en arbetsdag är filtret förbrukat och byts ut till ett nytt. Underhåll och kontroll är viktigt för att säkerställa skyddets funktion.
Silikos är en skrämmande sjukdom, och den dödar sakta. Patientens lungor blir stela vilket innebär att det är svårt att syresätta blodet. Ofta tar det 20-30 år innan sjukdomen utvecklas.
Boven är kvartsdamm.
De som främst drabbas är de som i sitt arbete exponeras för kvartsdamm. Som de som arbetar inom stenkross, gruva – eller inom byggen. Till exempel målare och elektriker.
Dammet skördar fortfarande liv
I dag är silikos en ovanlig sjukdom i Sverige. Det beror på att stora arbetsmiljöinsatser gjordes för att eliminera sjukdomen under mitten av 1900-talet. Men fortfarande skördar dammet liv.
Det här visar bland annat en studie presenterad i Läkartidningen i december 2015. Där framgår det att silikos angavs som bidragande eller underliggande dödsorsak hos 70 män och en kvinna mellan åren 2007 och 2012.
Det är siffror som bör väcka till eftertanke, för just nu pågår en intensiv diskussion om att sänka gränsvärdet för kvartsdamm, från 0,1 mg/m3 till 0,05 mg/m3.
Höga kostnader för sänkta gränsvärden
Arbetsmiljöverket, som har föreslagit sänkningen, har beräknat mycket höga kostnader för en sänkning. Samtidigt anger myndigheten att en sänkning knappt skulle ge mätbara effekter på bättre hälsa.
Arbetsmiljöverket har beräknat att införande av ett sänkt gränsvärde skulle kosta två miljarder kronor i engångskostnad och 220 miljoner i årliga kostnader.
Det som främst skulle kosta är att 150 000 företag måste göra ytterligare riskbedömningar och 15 000 fler mätningar.
Orsakar silikos, KOL och lungcancer
Sten Gellerstedt, utredare vid LO, menar dock att Arbetsmiljöverkets siffror låter grovt överdrivna. Därför har organisationen själva anlitat expertis för att räkna på kostnaden för ett sänkt gränsvärde.
Och enligt Sten Gellerstedt skulle samhället med LO:s beräkningar tvärtom spara runt en miljard kronor per år på den föreslagna sänkningen av gränsvärdet.
Kvartsdammet orsakar inte bara silikos, utan även KOL och lungcancer. Det är inte bara svåra sjukdomar, utan även kostsamma, för både individ som samhälle.
Enligt Sten Gellerstedt klarar också de flesta seriösa företag ett gränsvärde på 0.05 mg/m3. Det är fullt möjligt genom utbildning och bättre rutiner.
– Kostnaderna för dessa åtgärder vägs lätt upp av vinsterna med färre sjukfall, skriver Sten Gellerstedt på LO-bloggen.
”Arbetarna riskerar att skadas och dö i onödan”
På institutet för miljömedicin i Stockholm har läkare och professorer länge kämpat för en sänkning av gränsvärdet.
– Dagens gränsvärde innebär en klart förhöjd risk för att arbetare ska få lungcancer, silikos och kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol). Det innebär risker långt över det acceptabla. Arbetarna riskerar att skadas och dö i onödan, trots att vi vet hur man ska hindra det, säger Maria Albin, överläkare och professor vid institutet för miljömedicin i Stockholm, till Byggnadsarbetaren.
Förslaget om en ändring av gränsvärdet för kvartsdamm ingår i en revidering av föreskriften Hygieniska gränsvärden. Beslut beräknas i december och tanken är att förändringarna ska träda i kraft ett halvår senare.
