• ”Lönedumpningen är påtaglig när utländsk arbetskraft arbetar i Sverige. Just nu finns inget stopp i den sociala dumpningen, menar Svenska bygg- och träfackens EU-sekreterare Åsa Törnlund. Foto: Tomas Nyberg

  • – Polska och svenska arbetare ska ha rätt till samma löän och villkor, säger Målarnas ordförande Mikael Johansson.


[artikelintro]Hur den fria arbetsmarknaden ska regleras, för att undvika lönedumpning och orättvis konkurrens, splittrar öst och väst i EU. Svensk fackföreningsrörelse tar strid för den svenska modellen.[/artikelintro]

När en arbetstagare som på uppdrag av sin arbetsgivare jobbar i ett annat EU-land, heter det att han är utstationerad. Sedan 1996 har EU ett utstationeringsdirektiv för hur medlemsländerna ska hantera den fria arbetsmarkanden. Fortfarande behövs ett bättre skydd för arbetstagarna och regler som slår vakt om fackliga rättigheter.
I juni röstade Europaparlamentets utskott för sysselsättning igenom ett direktiv som ska ge skärpa upp reglerna om utstationering. Viss förbättring blir det men Målareförbundets ordförande Mikael Johansson saknar viktiga delar.
– Den mest grundläggande av alla principer är att värdlandets regler och villkor skall gälla för utstationerade arbetare. Här har inte skett några förbättringar alls. Jag inte kan se det på annat sätt, än att det även i framtiden går att komma runt denna fråga med hjälp av trixande företag som utnyttjar kryphål i lagen, säger Mikael Johansson.

Han menar att en polsk målare och lackerare skall ha rätt till samma lön och villkor som sina svenska kollegor, när de jobbar i Sverige.
– Det är för mig en självklarhet, och denna rätt skall gälla från första timmen
– Bland de få ljusglimtarna jag sett är att det nu finns texter om huvudentreprenörens ansvar, något som jag bedömer som för svagt och kan i bästa fall utgöra golv för nationella tillämpningar, säger Mikael Johansson.
Svenska bygg- och träfackens EU-sekreterare Åsa Törnlund ser heller inget stopp i den sociala dumpningen, det vill säga låga löner och dåliga avtal, och hur arbetstagarnas rättigheter åsidosätt.
– Vi anser att länderna ska få ha egna kontrollmekanismer och det är ett krav som vi delvis fått igenom. Här gäller det att fortsätta trycka på, fortsätter Åsa Törnlund.
Åsa Törnlund tycker inte heller att direktivet sätter stopp för falska företag, de så kallade postlådeföretagen. Inte heller rättsläget för de arbetstagare som kan falla utanför direktivet har stärkts. Åsa Törnlund är en av de som lobbar för att den svenska modellen inte ska åsidosättas. Hon följde debatten och omröstningen i utskottet.
– De konservativa och gröna röstar bort den nordiska modellen som innebär social dialog, säger hon.

I utskottet har konservativa Danuta Jazlowiecka varit föredragande. Enligt Åsa Törnlund har hon lyckats skapa en klyfta mellan öst och väst. Danuta Jazlowieck förklarar på Europaparlamentets webb att målet är att garantera arbetstagarnas rättigheter och göra det möjligt för företagen att göra det bästa av den inre marknaden.
Inför omröstningen i utskottet hade fackföreningsrörelsen bjudit in till ett antal möten för att ge sina synpunkter.
– De svenska moderaterna har inte svarat eller kommit på ett enda. Andra nordiska borgare har däremot kommit, säger Åsa Törnlund.

Frågan är långt ifrån avgjord, men fackföreningsrörelsens möjligheter att påverka minskar. Beslutsgången i vanliga fall efter utskottets omröstning är att frågan avgörs i plenum. Då hade intresseorganisationer kunnat skicka ändringsförslag till ledamöterna som tagit med det i debatten. Den här gången har utskottet i stället gett Danuta Jazlowiecka mandat att förhandla i trialogen. Trialogen består av representanter för parlamentet, rådet och kommissionen.
– Det är ett demokratiskt dilemma eftersom det åsidosätter intresseorganisationers möjlighet att påverka men också hindrar insyn, säger Åsa Törnlund. Förhandlingarna i trialogen sker bakom lyckta dörrar. Det som presenteras är beslutet, men inte hur debatten varit eller hur personerna röstat.

I utskottets förslag finns en checklista för att hjälpa medlemsländer att spåra företag som inrättar så kallade brevlådeföretag i länder med lägre nivåer av sysselsättning och socialt skydd. Ledamöterna föreslår också hårdare kontroller av utstationerings företag och mer information om arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter och att stärka rättigheterna för arbetstagare som är anställda av underentreprenörer.

Helena Forsberg