Frågan om svenska kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder gentemot utländska företag fick en ny vändning under våren.
FN:s arbetsmarknadsorgan ILO underkände då den uppmärksammade Laval-domen, som säger nej till fackliga stridsåtgärder mot utländska bolag för att få till inhemska kollektivavtal.

– Nu förväntar vi oss att regeringen tar kontakt med oss. ILO säger att man är djupt oroad över rättssäkerheten i Sverige. Man talar om justitiemord, säger Jonas Wallin, ordförande för Elektrikerförbundet.
I ett yttrande från ILO:s expertkommitté, som består av oberoende juridiska experter, sägs att begränsningar av fackliga stridsåtgärder som har till syfte att få till stånd kollektivavtal med utländska företag strider mot ILO:s konvention 87. Begränsningarna av strejkrätten har blivit allt för långtgående. Likaså uttrycker man oro över utformningen av Lex Laval.
ILO uppmanar även den svenska regeringen att, på egen hand, ta initiativ för att kompensera Byggnads och Elektrikerförbundet för de skadestånd mm som vi tvingades att betala till det lettiska företaget.
Skadestånden utdömdes trots att Arbetsdomstolen i ett tidigare avgörande ansett stridsåtgärderna tillåtna. Totalt tvingades facken betala drygt tre miljoner kronor till Laval.

Under juni
uppmärksammade Byggnads och Elektrikerna detta genom att promenera till regeringskansliet och där kräva tillbaka de tre miljonerna de tidigare fått betala i skadestånd.
ILO kallar nu LO, Svenskt näringsliv och regeringen till förhör, och till detta är parterna skyldiga att infinna sig, men de har ingen annan sanktionsmöjlighet. De kräver i sin uttalande att svenska regeringen nu ser till att Byggnads och Elektrikerna får tillbaka sitt skadestånd.
Lavalmålet handlar om ett Lettiskt bolag som fick uppdraget att bygga en skola i Vaxholm. Byggnads krävde ett svenskt kollektivavtal och fick stöd av det från Elektrikerförbundet. Det lettiska bolaget vägrade skriva avtal med Byggnads och därmed tog Byggnads ett beslut om blockad mot Laval. Laval å sin sida menade att det räckte med ett Lettiskt kollektivavtal och hänvisade till den fria rörligheten i Europa.

Frågan
gick till Arbetsdomstolen som i ett första skede sa att blockaden var i enlighet med lagen, och facken kunde fortsätta blockaden. I ett senare skede ville inte AD ta ett eget beslut utan gick till EU-domstolen. Där konstaterades det utstationeringsdirektiv som EU beslutat om endast ska tolkas som ett tak för anställnings- och lönevillkor. EU-domstolen sa också att fackliga stridsåtgärder inte fick genomföras för att uppnå utstationeringsdirektivets minimivillkor, inte för att uppnå svenska kollektivavtal. Byggnads och Elektrikerförbundet fick gemensamt betala drygt tre miljoner till Laval.

PER EKLUND