Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare.
Det presenterar LO i en ny sammanställning av de gymnasiala yrkesprogrammen. 

Bäst går det för elever som gått Fordonsprogrammet där nästan 53 procent av eleverna fått ordentligt fäste på arbetsmarknaden efter ett år. Men så ser det tyvärr inte ut på alla yrkesprogram.
– En tredjedel får ordentligt fäste på arbetsmarknaden. Ytterligare en tredjedel har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden. Det kan handla om timvik, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete men det går inte att försörja sig på. Så kan vi inte ha det, säger Nina Andersson Brynja, utredare på LO.
Gymnasieskolan är avgörande för att ungdomar ska få ett första jobb. Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier fem år efter att de lämnat gymnasieåldern. Det skiljer sig också mycket åt mellan programmen.
– Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité. Genom att höja kvalitén kommer fler unga välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb med schyssta villkor.
LO föreslår följande:
Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klara sig.
Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till nu 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.
Ge branscherna större inflytande. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.