Sverige har idag en hög ungdomsarbetslöshet – ca 23 procent. Många vänder nu blickarna mot lärlingssystemet som en lösning på ungdomsarbetslösheten. Som exempel används ofta länder som Tyskland och Österrike, som har en väsentligt lägre ungdomsarbetslöshet – ca 8 procent – och ett väl utbyggt lärlingssystem.

Dessvärre är argumenten från många politiker och näringslivsföreträdare dåligt underbyggda. Det första som förbises är att lärlingsutbildning redan finns inom de flesta yrken i byggsektorn. Den andra, och mer allvarliga, missuppfattningen är att se lärlingssystemet som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, vars syfte är att förse företag med billigare arbetskraft, utifrån tesen att det är lönekostnader och möjligen lagen om anställningsskydd som är orsaken till den höga arbetslösheten bland unga. Om målet är att förse landets företag med billig skattefinansierad arbetskraft är det något annat som efterfrågas, som inte kan jämföras med en riktig och fungerande lärlingsutbildning.

Måleribranschen är en utpräglad småföretagarbransch, som på årsbasis utbildar ca 800 lärlingar till målare. Vi definierar utbildningen till målare som en eftergymnasial utbildning som omfattar 5 950 – 6 800 dokumenterade utbildningstimmar enligt en kollektivavtalad utbildningsplan, som avslutas med gesällprov. Det är med denna erfarenhet som grund som vi kan slå fast att en riktig lärlingsutbildning inte är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, utan en noga reglerad yrkesutbildning som leder till examen i form av gesällbrev. Med detta sagt är det däremot en god arbetsmarknads- och utbildningspolitik att understödja riktig lärlingsutbildning. I de länder som har en sådan politik, t.ex. Österrike och Tyskland, är lärlingsutbildningen rigoröst reglerad och finansierad genom arbetsgivaravgifter och skatter. I Sverige är det bara kollektivavtalssystemet som kan erbjuda den reglering som är nödvändig för en fungerande lärlingsutbildning. Det är mot denna bakgrund som företag i måleribranschen som tar emot lärlingar får utbildningspremier på likande sätt som i Tyskland och Österrike.

Riktig lärlingsutbildning som den vi har i våra kollektivavtal, säkerställer att Måleribranschen nu och i framtiden har tillgång till välutbildad arbetskraft. I en nyligen framtagen rapport om lärlingsutbildningarna i byggbranschen ger några företrädare för arbetsgivarsidan uttryck för en sänkt ambitionsnivå för den framtida yrkesutbildningen, och menar att framtidens lärlingsutbildning inte behöver vara lika bred som idag. Frågan om vad som avses med att vara en fullt utbildad målare måste vara en fråga för hela branschen, och kan inte överlåtas till enskilda företag att avgöra. Ett sådant synsätt riskerar nämligen att nedskriva begreppet Målare, och att branschen delas upp i ett A, ett B- och ett C-lag. Målareförbundets ståndpunkt är att vår lärlingsutbildning skall utbilda för A-laget.

Vi vill utmana våra motparter att vara med och bygga framtiden med en svensk yrkesutbildning i världsklass!

Mikael Johansson
Förbundsordförande
mikael.johansson@malareforbundet.se