• Mikael Johansson, Målareförbundet. FOTO: TOMAS NYBERG

  • FOTO: TOMAS NYBERG

 

Bland byggfacken finns ett starkt engagemang för yrkesutbildningarna. Tillsammans har de tagit fram en rapport för att belysa vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Nu vill de att politikerna lyssnar.

 

LÄS ÄVEN LEDAREN: Vem vill vara omodern?

 

Sverige har en tradition med skolförlagd utbildning på gymnasienivå och därefter färdigutbildning på företag under en lärlingstid som är reglerad i parternas kollektivavtal. I flera andra europeiska länder varvas utbildning i skola och på företag redan från start. Den nya lärlingsutbildningen på gymnasienivå i Sverige kan ses som ett steg i den riktningen. För att ge en motbild till att lösningen står att finna i andra länders system har de tre byggfacken Målarna, Byggnads och Elektrikerna tagit fram en rapport med syfte att visa vad som finns och fungerar och vad som kan utvecklas.
– I grunden finns det bara en sorts lärling, den som omfattas av det avtalade systemet. Jag har börjat säga riktig lärling, säger Mikael Johansson som är kritisk till att lärlingsbegreppet används för flera olika utbildningsformer som gymnasielärling, traditionell lärling och ibland kallas även yrkesintroduktionsanställda för lärlingar. Det blir begreppsförvirring.
– En subventionerad ungdomsanställning blir inte lärlingsutbildning bara för att man kallar det så, säger Mikael Johansson, och påpekar att till skillnad från dåvarande utbildningsminister Björklund så kan parterna det här med lärlingsutbildning.

 

I den här frågan är fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna överrens om mycket. Båda parter förespråkar gymnasiestudier kombinerat med färdigutbildning på företag och det gör även forskare. Sen är parterna oense om en del. Arbetsgivarna vill göra förändringar i de avtal som styr lärlingsutbildningen på företagen. Rolf Bladh, förhandlingschef på Målaremästarna, anser att utbildningsavtalet måste bli mer flexibelt:
– Det är till exempel inte självklart att alla ska utbildas i samma antal timmar, en del företag kanske vill inrikta sin lärlingsutbildning utifrån egna behov.
De fackliga företrädarna tycker inte arbetsgivarna visar tillräckligt stort intresse och ansvar. Utbildningsavtalet följs inte alltid och lärlingarna får inte den breda utbildning de har rätt till.
– Arbetsgivarna vill förenkla och modernisera, men följden blir att de tar bort det som säkerställer att lärlingarna får den utbildningen de behöver och har rätt till, säger Mikael Johansson.

 

De tre facken riktar krav till politikerna om att även de yrkesinriktade programmen på gymnasiet ska ge obligatorisk högskolebehörighet, de kräver också att lärlingsutbildningen på gymnasiet läggs ner liksom yrkesintroduktionsavtalen.
– Jag fattar inte varför killar och tjejer som jobbar inom byggsektorn inte behöver samma kunskap i engelska och svenska som andra. Man verkar vilja hålla oss tillbaka, säger Johan Lindholm, ordförande i Byggnads.
De tre byggfackens ordföranden trycker på att alla behöver en gemensam grundkompetens eftersom skolan lär för livet, lär ut hur samhället fungerar, även de praktiska yrkena ställer krav på teoretiskt kunskap, alla ska ha möjlighet att skola om sig och många byggnadsarbetare, målare och elektriker går vidare till chefsjobb.
– Dagens målaryrke ställer höga krav på kunskap i både matematik och naturvetenskap, säger Mikael Johansson som exempel.

 

Även arbetsgivarorganisationerna anser att målare, snickare och elektriker behöver den kunskap som grundläggande högskolebehörighet ger.
Politiskt finns en enighet över blockgränserna att vi ska ha gymnasielärlingar. Hos företagen är intresset lågt och det är otydligt vad företagen ska göra, vad som krävs av handledarna och hur kunskapen mäts.
– Företag vill inte ta ansvar för de riktigt unga. Det är ett för stort ansvar, säger Mikael Johansson.
Den förra regeringen avsatte efter en tid mer pengar för att med ersättningar locka fler till utbildningen och locka fler företag att ta emot gymnasielärlingar. Med gymnasielärlingar, avtalslärlingar och yrkesintroduktionsanställningar blir det svårt att möta behovet av platser. Arbetsgivarna vill att staten prioriterar och facken vill se regleringar så inte avtalslärlingar trängs undan i konkurrensen. Att lärlingarna har avtalsenlig lön under sin färdigutbildning är något som fackförbunden tror att politikerna är omedvetna om.

 

Varje årtionde brukar det komma utredningar med lärlingsreformer. Alla har syftat till att komplettera den avtalade modellen, men parterna har sagt nej. Enligt Jonas Olofsson finns inte förutsättningarna i Sverige att ta efter det europeiska lärlingssystemet.
– Mer samverkan mellan parterna, branscherna och staten skulle förbättra yrkesutbildningen, säger Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola.
Ett sätt är att parterna blir mer aktiva i de programråd som är kopplade till gymnasieskolan och att Skolverket börjar lyssna och kommunicera mer istället för att bara informera.
– Oavsett politisk färg på regering tycker jag att vi har försökt påtala problemen. Men det är svårt att få politiker att lyssna, säger Johan Lindholm, ordförande Byggnads.

 

När fackens rapport om lärlingsutbildningar skrevs var Bertil Östberg, Fp, statssekreterare i utbildningsdepartementet och Ibrahim Baylan socialdemokraternas talesperson för utbildningsfrågor. Båda säger i rapporten att det ska finnas gymnasial lärlingsutbildning. Baylan säger att när socialdemokraterna vinner valet ska fack och arbetsgivare bjudas in till dialog om skolan. Grundläggande högskolebehörighet och obligatorisk gymnasieskola med individuella anpassningar ingår också i planerna.
Nu utreder den rödgröna regeringen förutsättningarna för ytterligare en variant av lärling, så kallade branschlärlingar en lärlingsutbildning i gymnasieskolan med större ansvar för branscher och arbetsgivare. Yrkesprogramsutredningen tillsattes 2013 av alliansregeringen. Vid maktskiftet 2014 fick utredarens Amelie von Sweigbergk nya direktiv. Resultatet ska presenteras i november 2015.

 

 

Helena Forsberg
helena.forsberg@daladem.se

 

LÄS ÄVEN LEDAREN: Vem vill vara omodern?

Rapporten

• ”Ett sätt att lära för yrkeslivet” är en rapport skriven av Anna Danielsson Öberg på uppdrag av Målarna, Byggnads och Elektrikerna.

• Syftet är att ge politiker och andra involverade i yrkesutbildningar sin bild av hur det fungerar och vad som kan utvecklas. Målareförbundet har också spridit den inom sin organisation för att avdelningarna ska veta var förbundets står i frågan och kunna vara förberedda i de lokala diskussionerna.

Så vill byggfacken förbättra utbildningen

• Obligatorisk högskolebehörighet

• Lägg ner gymnasielärlingsutbildningen och yrkesintroduktionen

• Utveckla trepartsamarbetet (arbetsgivare, fack, stat)

• Lagstiftning och tydliga regler om vem som gör vad, utbildningars omfattning, skolors etablering, kvalitetssäkring och handledning på arbetsplatserna.

• Elever måste informeras om att bygg- och el- är framtidsbranscher.

• Ställ krav vid offentlig upphandling att företagen ska ta in lärlingar.

• Kvaliteten på den skolförlagda utbildningen och på färdigutbildningen i företag måste höjas och säkerställas.

Måleriutbildning

• Gymnasieutbildning, byggprogrammet och efterföljande lärlingstid

• Gymnasielärling (utbildning på skola och arbetsplats varvas)

• Individuell utbildning över 19 år, lärling i ett företag

• Vuxenutbildning 1 år gymnasienivå + lärlingstid

 

 

LÄS ÄVEN LEDAREN: Vem vill vara omodern?