Anpassad undervisning riskerar att begränsa elever i yrkesutbildningar.
Två avhandlingar visar att lärare har lägre förväntningar på sina elever i yrkesprogram och att gymnasiereformen GY11 legitimerar det.

Svenskläraren och forskaren Pernilla Andersson Varga har studerat skrivundervisningen inom fyra olika gymnasieprogram. Avhandlingen som gjordes 2014 visar att elever på de yrkesinriktade programmen får en svenskundervisning på nivå som motsvarar grundskolans mellanstadie.

Det finns inget fokus på att skriva diskursiva texter som det gör på de teoretiska programmen. Enligt Pernilla Andersson Varga är kunskapen att skriva diskursiva texter inte bara en nödvändig kunskap för universitetsstudier utan goda skrivkunskaper behövs i yrkeslivet, föreningslivet och facket. Hon ser det som ett demokratiskt problem att skillnaderna är så stora. Förväntningarna på eleverna i de yrkesinriktade programmen är också lägre.
En avhandling som Jan Bergman gjort visar att elever på yrkesprogram får en begränsad, vardagsanknuten kunskap i engelska. I studien har han tittat på elprogrammet och hotell- och restaurang i jämförelse med natur- och samhällsprogrammet.

Egentligen är det inget nytt enligt Jan Bergman. Lärare har alltid anpassat undervisningen utifrån olika ungdomar. Men i läroplanen Lpf94 var ambitionen att alla, oavsett bakgrund, skulle få en jämlik chans. I början av 2000-talet visade utvärderingar att många yrkeselever hade svårt att nå godkända resultat. Då började undervisningen anpassas till den inriktning programmet hade. I läroplanen Gy11 legitimeras det här genom att det ska vara skillnad mellan yrkesprogram och studieförberedande program. Intervjuerna och studierna i hans avhandling visar att lärare och även elever upprätthåller och förstärker detta mönster och förväntningar. Det fanns ett undantag:

– En grupp elektriker ifrågasatte att de begränsades till det de kallade fackengelskan, säger Jan Bergman till Lärarförbundets tidning Yrke.
De båda avhandlingarna gjordes 2014 och heter Skrivundervisning på gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen av Pernilla Andersson Varga, Göteborgs universitet och Engelsundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser av Jan Bergman, Linnéuniversitetet.

Helena Forsberg
helena.forsberg@daladem.se