Den svenska arbetsmarknadshistorien är tyvärr full av berättelser om hur gifter lett till lidande och dödsfall för generationer av arbetare. Jag tänker på till exempel asbest, bly och epoxi, som vi idag vet är livsfarliga.

Tyvärr har många arbetare fått betala ett högt pris för den kunskap vi idag har. Ofta har produktutvecklingen varit fokuserad på funktion, snarare än på de hälsoeffekter som finns för de som jobbar med och framställer produkten. Detta synsätt måste ändras.

För att undvika att historien upprepar sig måste vi agera nu. Det är flera åtgärder som måste till. Vi behöver en starkare statligt initierad forskning kring de ämnen som vi möter dagligen på våra arbetsplatser. Vi behöver ett formaliserat samarbete mellan branschens parter, färgindustrin, företagshälsovården och forskningen. Kunskapsnivån i alla led måste höjas för att undvika framtida lidande. Detta måste även slå igenom i yrkesutbildningen där blivande målare och lackerare får kunskap om de produkter som de kommer att hantera i sin vardag.

Redan i mitten av 60-talet kom kloka parter inom byggbranschen på att en fungerande företagshälsovård (FHV) är en nyckel för att kunna angripa arbetsmiljöproblem. I denna anda skapades Bygghälsan som var en nationell företagshälsovård riktad till alla anställda inom branschen. Utgångspunkten var att en bransch dominerad av småföretag skulle ha svårt att upprätthålla en fungerande oberoende FHV på egen hand. På köpet fick branschen tillgång till en samlad bedömning av hälsotillståndet bland landets byggnadsarbetare. På detta sätt kunde man se till exempel om en typ av skada ökade markant och i så fall i vilka yrkesgrupper. Tyvärr beslutade den dåvarande högerregeringen 1992 att dra in statsbidragen som tidigare hade utgått till FHV. Detta ledde till att Bygghälsan upphörde 1993. Bygghälsan hade vid sin nedläggning skapat en helt unik kunskapsdatabas som än idag används för forskning. Problemet är att inga nya data tillförs, varför vi missar nya problem som uppkommer.

Jag anser att vi måste ta initiativ till att det återinförs ett nationellt kunskapscenter för arbetssjukdomar och skador inom byggbranschen. Det bästa hade naturligtvis varit att införa Bygghälsan på nytt. Som ett delmål på vägen kan branschens parter redan i den kommande avtalsrörelsen införa bestämmelser om innehåll och rapportkrav på den FHV som tillhandahålls för målare och lackerare. Det nyss sagda är inte det enda vi kan göra. Vi måste använda befintliga verktyg i såväl avtalet som lagstiftningen. Vi har redan idag stöd för att byta ut en produkt som är farlig mot en produkt som är mindre farlig.

Vi måste använda både vår konsumentmakt och vår fackliga makt för att få till stånd en förändring. Vi kommer att bli aktivare i valet av produkter och välja bort produkter som är skadliga.
Utmaningen till er färgtillverkare är att ta fram den bästa produkten ur arbetsmiljösynpunkt. Då lovar vi att använda den. Det är inte bara viktigt för oss, utan också för er som färgtillverkare och er framtida lönsamhet.

Mikael Johansson
Förbundsordförande
mikael.johansson@malareforbundet.se