Maria Renner valde att inte vara tyst

Maria Renner blev sexuellt trakasserad, fick ingen förståelse, blev utskälld av chefen och fick byta arbetsplats. Hon valde att inte vara tyst. Hon sa ifrån och hoppas att fler tjejer får styrkan att göra det. Kanske kan nätverk av kvinnor stötta varandra.

När Maria och hennes kollega var i en privatbostad fick hon dåliga vibbar från den manliga kunden. När hon sedan var ensam i lägenheten kommenterade han det med orden ”men lilla stumpan är du här själv”. En dag höll hon och kollegan på med den sista tapetseringen.

– Jag stod i dörren på min bock och hade båda händerna på tapeten när han daskade till mig i rumpan samtidigt som han tittade mig i ögonen och flinade, säger Maria Renner.

LÄS ÄVEN: Redaktör´n: Ska man acceptera en klapp på baken?

Maria hamnade lite i chocktillstånd och kom sig inte för att säga något. Hon tog väldigt illa vid sig och tyckte det var obehagligt. Hon sökte upp chefen för att berätta vad som hänt men eftersom han inte var på plats och det var fredag fick det vänta över helgen.

Maria grät i bilen på vägen hem och kände sig kränkt. Från omgivningen bemöttes hon på olika sätt, en del tyckte ”var det inte mer än så var det väl inget att bry sig om”. I nätverk på Facebook, bland annat Kvinnliga målare, fick hon stöd och tips på hur hon skulle agera.

Hon ville ha upprättelse och när hon läste om sexuella trakasserier så kände hon att det var där hon hamnade. Hon tog kontakt med sina ombudsmän i avdelning fyra som sa att hon skulle börja med att berätta för sin chef och det gjorde hon.

– Det var jättejobbigt och jag hade svårt att få fram orden. Det är en jobbig grej att prata om. Jag skämdes att det hänt och jag skämdes att jag inte sagt ifrån där på en gång, säger Maria Renner och berättar att chefen kommenterade det hela med att ”det var ju inte bra. Händer det igen kontakta mig direkt.”

– Han sa också att kunden är snäll och menade inget illa.

Douglas Strömberg, ombudsman i avdelning 4 var inte nöjd med svaret eftersom arbetsgivaren har huvudansvaret om någon känner sig kränkt eller mobbad. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder omedelbart.

Han skickade mejl till arbetsgivaren och påtalade att de måste göra en utredning om hur det kunnat ske, hur det ska undvikas och om det händer igen ska det finnas en policy för hur inblandade ska agera.

Det resulterade i att chefen skällde ut Maria för att hon satt honom i en jäkla sits. Hon blev uppmanad att packa sina saker för nästa dag skulle hon jobba på ett annat ställe.

– Jag hade inte riktigt tänkt att jag skulle bli påhoppad och utskälld.

Marias kollega backade upp henne och ringde chefen som kom och bad henne om ursäkt.

– Jag mådde verkligen inte bra, men jobbade på.

Arbetsgivaren såg att hon fortfarande var ledsen och ringde därför företagshälsovården. Maria fick en samtalskontakt för att prata igenom det som hänt och kunna gå vidare.

– Efter det här är arbetsgivaren mycket mer lyhörd och kollar hur personalen mår, säger Maria Renner som kan konstatera att det i slutändan kom ut något bra av dramatiken.

Nu är hon med och startat upp ett kvinnligt nätverk i avdelning 4 som är en del av följden av ett beslut på Förbundsmötet 2014.