Sjukskrivningar på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar i Sverige. De här områdena omfattas av arbetsmiljölagen och föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Den nya föreskriften är mer tydlig med vilka områden och faktorer arbetsgivaren ska arbeta med och ställer krav på kunskaper vilket underlättar det förebyggande arbetet.

Den är tänkt som ett verktyg för både arbetsgivaren och skyddsombud.

Eftersom psykosocial ohälsa inte går att mäta finns inga sanktionsavgifter kopplade till föreskriften.

Däremot om Arbetsmiljöverket märker efter en inspektion att något inte är åtgärdat kan verket lägga ett föreläggande och gå vidare med ett rättsligt förfarande.

Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.

Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Under våren kommer Arbetsmiljöverket att färdigställa en vägledning för tillämpning av den nya föreskriften.

Verket utbildar också internt och externt om den nya föreskriften. En sådan utbildning var i samband med att Målareförbundets regionala skyddsombud samlades till konferens.

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifterna, som träder i kraft 31 mars 2016, gäller samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning.

De som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare.

Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

Exempel på vad arbetsgivaren ska göra för att förebygga ohälsa:

  • Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Att ändra prioriteringsordningen, ändra arbetssätt eller ge möjlighet till återhämtning är andra sätt att förebygga ohälsa.
  • Se till att arbetstiderna inte leder till ohälsa. Skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass och att vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn när arbetstiden förläggs, t.ex. att tid för återhämtning planeras in.
  • Vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt att man har rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ingår bland annat hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp.Källa: Arbetsmiljöverket