• Med hjälp av företag som skickar fakturor för påhittade varor och tjänster, så kallade fakturaskrivande bolag, har måleriföretagen i listan här intill kunnat bokföra falska kostnader. Foto: Tomas Nyberg

Varje år fattar Skatteverkets insats mot Grov Ekonomisk Brottslighet (GEB) hundratals beslut om att upptaxera företag och privatpersoner som medvetet fuskat med skatten. I vår granskning har vi lyft ut de företag som faller inom Målareförbundets olika avtalsområden.

Vi har hittat sju företag som Skatteverket totalt krävt på 3 549 855 kronor i ytterligare skatt, ränta och skattetillägg (en straffskatt företag och personer får betala som försökt lura Skatteverket). Det ska dock tilläggas att antalet oseriösa företag som sysslar med måleri troligtvis är högre.

Många byggföretag utför även måleritjänster, men utan att nödvändigtvis ta med det i företagets verksamhetsbeskrivning. De företag vi granskat ska alltså ses som toppen av ett isberg.

Alla företag som vi tittat närmare på har, enligt Skatteverket, betalat ut svarta löner till sin arbetskraft och ägare (förutom Vexa Fixit AB, som upptaxerades för att de inte skickade in någon inkomstdeklaration till Skatteverket). Även om skattebrotten kan variera i omfattning och vara olika avancerade, går dessa upplägg i praktiken till på ett och samma sätt.

Med hjälp av företag som skickar fakturor för påhittade varor och tjänster, så kallade fakturaskrivande bolag, har måleriföretagen i listan här intill kunnat bokföra falska kostnader. När företagen fått de falska fakturorna har pengar skickats till de fakturaskrivande bolagen, som i sin tur skickat dem vidare till olika privatpersoners konton. Dessa personer har sedan tagit ut pengarna i kontanter och lämnat över dem till måleriföretagens ägare.

Pengarna har delvis använts till att betala den svarta arbetskraften. Det som egentligen skulle gå till arbetsgivaravgifter och skatter har måleriföretagens ägare, med hjälp av detta upplägg, kunnat stoppa i egen ficka.

Detta brottsupplägg är välkänt av både Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Att det ändå fortgår beror till stor del på att så länge ingen tipsar myndigheterna om den pågående brottsligheten, har de oseriösa företagen ett helt år på sig att mjölka sina företag på pengar innan deklarationer och kontrolluppgifter för de anställda ska vara inne till Skatteverket. Även då är det långt ifrån säkert att företagens kriminella verksamhet upptäcks.

Företaget som ligger etta på vår lista: Golv till Tak Entreprenad i Mälardalen AB, har, enligt Skatteverket, använt sig av olika fakturaskrivande bolag för att skapa falska kostnader i sitt företag. Pengarna har, precis som i beskrivningen ovan, plockats ut i kontanter.

Företaget har på pappret företrätts av en 58-årig man som ensam äger alla aktier i bolaget. Men när Skatteverket kontaktat företaget, för att få reda på mer om Golv till Tak Entreprenads underentreprenörer (de fakturaskrivande bolagen), har istället en annan person trätt fram som företagets verkliga företrädare.

När Skatteverket grävt i målerifirmans verksamhet har det visat sig att den verkliga företrädaren tidigare blivit upptaxerad med fem miljoner kronor, för att i ett annat måleriföretag ha bokfört falska fakturor och betalat ut svarta pengar. De fakturaskrivande företagen som Golv till Tak Entreprenad använt är alla välkända av Skatteverket. Dessa företag har fakturerat Golv till Tak Entreprenad på över 1,8 miljoner kronor.

När Skattverket granskade fakturorna från ett av de fakturaskrivande bolagen visade det sig att detta företag har fakturerat Golv till Tak Entreprenad med en högre timpenning än vad måleriföretaget självt tagit ut av sina kunder. I upptaxeringsbeslutet av Golv till Tak Entreprenad slår Skatteverket fast att: Skatteverket anser att det är orimligt att under ett helt år betala en högre timpenning till en underentreprenör än vad man tar ut av sina kunder. Skatteverket drar slutsatsen att ni har betalat ett överpris eftersom pengarna sedan har återbetalats till er.

Enligt Skatteverket är det viktigt att komma åt pengarna i svarthärvor. Bortsett från att vinsterna inte har beskattats, händer det att kontanterna ibland används till att bygga upp annan brottslighet, exempelvis inom narkotikahandeln. Får Skatteverket tips om pågående brottslighet kan myndigheten, med ett domstolsbeslut, ta pengar i beslag. Beloppet motsvarar det belopp verket tror att företaget kommer att upptaxeras med. Därefter har verket sex månader på sig att fatta beslut om hur mycket företaget ska upptaxeras. Om Skatteverket under tiden märker att det beslagtagna beloppet måste justeras upp eller ner, ska verket meddela det till domstolen som då fattar nytt beslut om Skatteverket ska betala tillbaka pengar eller ta mer i beslag.

Pia Bergman är Skatteverkets nationella samordnare mot grov ekonomisk brottslighet.

– Vi ser ganska ofta hur brottslighet inom företagsverksamhet har kopplingar till annan kriminalitet. Vi ser också hur den traditionella organiserade brottsligheten, där man tidigare ägnat sig åt rån och narkotikahandel, mer övergått till illegal företagsverksamhet. Då finns det vissa nischer där man kan tjäna lite extra, om man är kriminell. Det är dels försäljning av alkohol och tobak, dels användandet av svart arbetskraft inom exempelvis måleri-, bygg- och städbranschen.

 

Peter Leander

Steg för steg – så fungerar härvor med svarta löner:

1) Måleri AB får betalt av en kund för ett utfört städjobb.

2) Ett flertal företag, vars enda funktion är att skriva osanna fakturor, så kallade fakturaskrivande bolag, fakturerar Måleri AB på exakt samma summa som städbolaget fått betalt av sin kund. Fakturorna kan gälla bemanning eller olika varor, men är i själva verket påhittade.

3) Måleri AB betalar fakturorna från de fakturaskrivande bolagen.

4) När pengarna kommit in på de fakturaskrivande bolagens bankkonton förs pengarna över till konton tillhörande olika privatpersoner.

5) Privatpersonerna tar ut pengarna i kontanter och överlämnar sedan pengarna till Måleri AB:s ägare.

6) Måleri AB:s ägare använder kontanterna till att betala den svarta arbetskraften. Pengar som egentligen skulle ha gått till skatt och arbetsgivaravgifter, kan ägaren till Måleri AB behålla själv.