Det kan väl knappast ha undgått någon att det just nu pågår en avtalsrörelse i Sverige. Det är mer än 500 nationella kollektivavtal som skall förhandlas, och nya villkor skall falla på plats. Svenska Målareförbundet avtalsrörelser brukar inte kännetecknas av särskilt stor uppmärksamhet. År 2016 blev ett undantag, då vi under några veckor i slutet på april hamnade i själva epicentrum av avtalsrörelsen. Orsaken var att vi hade varslat och gått ut i strejk.

Svensk arbetsmarknad kännetecknas av att vi har förhållandevis få strejker, men varje gång en strejk bryter ut brukar det diskuteras om fackets har för stor makt. Både Svenskt näringsliv och flera borgerliga partier ropar på lagstiftning, där de förstnämnda vill begränsa fackets makt att kunna tillgripa strejk. Centern, Liberalerna och KD har inga problem att instämma i kraven att begränsa strejkrätten. Dessutom har de hotat med lagstiftning om inte facken går med på sänka lönerna för vissa grupper som till exempel unga eller nyanlända.

Vi har ett helt unikt system i Sverige, där arbetsmarknadens parter måste komma överens om villkoren för ett nytt avtal. Det finns ingen domstol eller annat organ som kan gå in och bestämma villkoren för det aktuella avtalet. Parterna måste helt enkelt övertyga varandra om det goda i den egna argumentationen. Ibland räcker inte en bra argumentation till för att få ett avtal på plats. Den nödvändiga intresseavvägningen är helt enkelt för svår. I våra förhandlingar uppstod just denna situation. Vår motpart hade som enda yrkande krävt att förändra finansieringen av vårt ackordslönesystem; något som på kort tid skulle medföra att detsamma skulle bli för dyrt och därigenom avveckla sig självt. Vi är övertygade att just detta är slutmålet för arbetsgivarorganisationen. Målareförbundet hade utöver krav på löneökningar även krav på villkorsförbättringar som till exempel arbetstidsförkortning och förstärkt anställningsskydd för gravida.

I slutändan av avtalsförhandlingarna uppstår då en situation där båda parter kan utlysa stridsåtgärder. Strejken är enkelt uttryckt vårt svar till arbetsgivaren att vi inte tänker jobba under de villkor ni erbjuder. Arbetsgivaren motsvarande åtgärd heter lockout, och är arbetsgivarens svar att ni får inte jobba förrän ni accepterar villkoren som vi erbjuder. Häri ligger hela kraftmätningen.

Jag har under denna avtalsrörelse pratat med hundratals medlemmar på möten runt om i landet och jag har träffat medlemmar som varit uttagna i strejk. Jag måste erkänna att jag är stolt, rörd och tacksam över den glöd och det engagemang som Ni alla gett uttryck för. Den kollektiva styrka, som fick ett antal modiga målare i slutet på 1800-talet att bilda Svenska Målareförbundet i syfte att förbättra sina anställningsvillkor, finns fortfarande, 129 år senare, i vårt Målareförbund. Vi hade aldrig kunnat nå det förhandlingsresultat vi uppnådde utan ert stöd. Där har Ni svaret på varför det finns krafter som vill begränsa våra möjligheter att strejka.

Mikael Johansson, Förbundsordförande
mikael.johansson@malareforbundet.se