Svenska Målareförbundet är LO:s nuvarande äldsta fackförening i Sverige. Vi är en av få yrkesförbund som finns kvar. Vi är en bransch med en relativt hög organisationsgrad, många medlemmar som är stolta över att tillhöra Målareförbundet och sin avdelning. Men räcker det?

Under förbundsmötet 2016 beslutade Målareförbundet att åter igen arbeta fram förslag under året för en ny organisationsstruktur. Där frågan om hur ekonomin ska fördelas eller om vi ens ska finnas kvar som ett yrkesförbund. Det råder delade meningar kring hur vi ska organisera oss inom branschen, hur pengarna ska fördelas och vem som ska bestämma över vad.

Något vi inte får glömma i debatten är vårt ändamål som organisation. Att ta vara på medlemmarnas intressen, teckna kollektivavtal och organisera målare. För att uppnå detta på optimalast sätt kan en organisationsförändring vara nödvändig. Men vi ska inte glömma att ge plats för målaren i demokratin och organisationen för att uppnå medlemmens intressen.

För att kunna uppnå detta måste vi se över vad vi gör och hur vi gör det. Detta med en bredare spridning av medel och resurser inom förbundet för att uppnå en jämnare balans av verksamhet och resultat. I det arbete som kommer ske under det kommande året vill jag skicka med mina tankar och funderingar.

– Är det intäkter eller avkastning som kommer vara den huvudsakliga tanken med förändrad organisation, och hur stärker vi intäkterna för framtiden?
– Kan vi öka den lokala påverkan över verksamheten med ett minskat inflytande över resurserna?
– Hur skulle resursfördelningen underlättas med central personalanställning?
– Vad kommer avdelningarnas framtida roll att vara?

Att vi måste följa med i samhällsutvecklingen är en självklarhet för att kunna överleva som förbund. Och vi ska aldrig glömma att medlemmen är Målareförbundet och medlemmens tankar och idéer måst anammas för att göra tillvaron så bra som möjligt för målarna. Men vi ska aldrig glömma vår grundidé, att ta vara på medlemmarnas intressen.

Det är viktigt att glömma känslor och ha medlemmen i fokus, tänka brett och se framåt.
Ett sett att öka intäkter skulle kunna vara en gemensam pengapåse? Eller bredare samarbete mellan personalen inom avdelningarna? Det finns många spår att fundera kring hur vi kan stärka ekonomin och utveckla demokratin för ett större medlemsinflytande.

Vi ska inte glömma att Målareförbundet är på väg framåt. Medlemsantalet ökar, vi får fler fackligt förtroendevalda, fler går utbildningar. Där av måste vi skapa plats för utveckling i Målareförbundet och ge plats.
Vill vi, kan vi, törs vi satsa så kommer Målareförbundet fira 200 år som organisation. Tror vi inte medlemmen gynnas av utvecklingen ska vi alltid lyssna på den först.