Hur ska kränkningar motarbetas?

Trots att kränkningar och diskriminering förekommer i stor utsträckning inom byggbranschen har facken inte drivit ett enda fall enligt diskrimineringslagen till Arbetsdomstolen (AD) vare sig 2015 eller 2016. Målareförbundet förhandlar lokalt och förlikning kan ligga nära till hands. Är det bästa sättet?

Målareförbundet är inte ensamma, inget av LO-förbunden har drivit ett enda fall enligt diskrimineringslagen till AD de senaste två åren. Däremot sker förhandlingar där man når en förlikning så någon form av kompensation sker.

Enligt Mattias Malmborg på LO-TCO rättskydd är tanken att tvister i stor utsträckning ska lösas med förhandling. När det misslyckas kan det vara ett alternativ att ta ärendet vidare till domstol.
– Nackdelen är att när det förhandlas lokalt sopas problemet under mattan och när få ärenden tas till domstol då drivs inte lagstiftningen framåt, säger Mattias Malmborg.
– Är det systematiskt? Förhandlingar löser det för den enskilda individen, men sen kommer nya.

Då tycker Mattias Malmborg att det är dags att ställa högra krav på arbetsgivaren, till slut går de inte med på kraven och då är det dags att ta det till nästa nivå.

När någon behandlas taskigt på jobbet kan det handla om diskriminering eller kränkande särbehandling.
Diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks mot bakgrund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att individer inte diskrimineras eller missgynnas på arbetsplatsen. Det är en domstol som avgör om diskriminering har skett och som beslutar om diskrimineringsersättning.

Missgynnande och kränkande särbehandling som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna omfattas inte av förbudet i diskrimineringslagen. Bestämmelser om kränkande särbehandling finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Kränkande särbehandling kan vara mobbing, trakasserier, utfrysning med mera. Det kan vara såväl arbetstagare som arbetsgivare som står för de kränkande handlingarna. Även detta kan drivas till domstol som olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande, förtal eller förolämpning.

När Målareförbundets regionala skyddsombud samlades för utbildning fick de lära sig mer om de rättsliga perspektiven på det som medlemmarna kan råka ut för. Ett av de regionala skyddsombuden som tagit strid för medlemmar som kränkts på sin arbetsplats berättar för tidningen att skyddsombud och ombudsmän måste läsa Afs 2015:4 och att LO skrivit en bra handledning till den som han använt sig av. Det är mycket att tänka på men först och främst säger han:
– Det är viktigt att lyssna på den som blir kränkt och ta det på allvar. För den som upplever sig kränkt är det alltid allvarligt.
Han tycker vidare att Målareförbundet borde ha en specialist centralt som tar tag i kränkningsärenden direkt.
– När man har ett sånt här fall så tar det all tid. Man funderar och vrider och vänder. Det tar på en. Tänk då hur den drabbade har det.
Framförallt måste arbetsgivaren kunna det här. Måleriföretagen borde se till att utbilda sina företagare anser det regionala skyddsombudet.

Helena Forsberg
helena.forsberg@daladem.se