Den första juni försvinner Lex Laval.
Beslutet från riksdagen som berör utstationeringsregler, innebär bland annat att facket nu kan ta till stridsåtgärder för att kunna teckna kollektivavtal mot utländska företag.

Med de nya reglerna kan fackförbund kräva svenska kollektivavtal även på utländska företag som jobbar i Sverige. Man kan dock endast kräva minimilöner och minimivillkor. För att kunna kräva lika lön och samma villkor, krävs att EU förändrar sina direktiv.
I riksdagen fick förslaget stöd av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Allianspartierna röstade emot och reserverade sig mot beslutet. Man menade från borgerligt håll att de nya reglerna är protektionistiska.
Lex Laval fick sitt namn efter striden i Vaxholm 2004-2005, huruvida svenska fackliga organisationer har rätt att kräva kollektivavtal av utländska företag som jobbar i Sverige. Konflikten handlade också om rätten att ta till konfliktåtgärder för att få till svenska kollektivavtal. Byggnads och Elektrikerna tog strid för svenska kollektivavtal hos det lettiska byggföretaget Laval som byggde en skola i Vaxholm.
Facken förlorade den striden och fick betala böter. En lag tillkom 2010, där det finns ett undantag för om företagen kan visa att det finns kollektivavtal i hemlandet. Svenska fack kunde heller inte ta till stridsåtgärder.
Därefter har man från svenskt fackligt håll krävt att lagen ska förändras. De har också fått stöd från den internationella arbetsorganisationen ILO, som krävt att lex Laval skulle rivas upp.
Svenskt näringsliv ar varit kritiskt till att förändra reglerna, medan Sveriges byggindustrier varit försiktigt positiva.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se