I slutet av förra året firade Coop en stor seger. Efter hårt arbete och mycket slit hade de äntligen vunnit. Coop hade vunnit striden över Handelsanställdas förbund om vad jag skulle kalla för en ren och skär kränkning av arbetarna.

Coop har lyckats göra det lagligt att som arbetsgivare själva välja att minska arbetstiden för de anställda och där av sänka inkomsten.

Enligt arbetsdomstolen har inte Coop begått något fel när man gått till de anställda och gett dem två alternativ.

Alternativ 1. Att arbetaren självmant skriver på ett nytt anställningskontrakt där arbetstiden minskas (halveras).

Alternativ 2. Om arbetaren väljer att inte skriva på en minskning av arbetstiden som genererar till en rejäl minskning av lön så får arbetstagaren säga upp sin anställning. som i sin tur leder till en 45 dagars karenstid för A-kassa, med mera.

När jag fick höra om detta undrade jag om det ens var möjligt av företaget att göra detta. De anställda har ju skrivit ett anställningsavtal med arbetsgivaren om förhållandena där bland annat arbetstidsmåttet finns med.

Efter Arbetsdomstolen fastslog att hyvling av anställningar är lagligt och helt okej höll jag på att tappa hakan.

Det Arbetsdomstolen beslut innebär är om ett företag väljer att säga nu ska vi göra en omorganisation, då är det okej att sänka arbetstiden och inkomsten för de anställda.

Vad skapar detta för trygghet? Hur ska vi kunna skapa ett stabilt liv när arbetsgivare kan få styra och ställa hur de vill över oss?
Detta helvete måste få ett slut!

Vi ska inte behöva gå och oroa oss för att chefen plötsligt en dag känner för att minska vårt arbetstidsmått och vår lön. Det är en fråga vi själva ska ha i våra händer och besluta över. Här måste vi få en ändring i lagen. Där av behövs det ett brett stöd i Riksdagen för att kunna få ett stopp på dessa dumheter.

Socialdemokraterna antog i april under sin kongress att hyvling inte ska kunna tillåtas i svensk lag. Här måste flera politiska partier ta ställning i frågan. Det vi kan göra tillsammans är att på alla möjliga sätt, sociala medier, diskussioner med nära och kära, på arbetsplatsen, med mera. Prata om detta och vad vi tycker om det. Vi måste få upp frågan på den politiska agendan.

Nu är det upp till de olika partierna att bekänna färg. Antingen är man för en tryggare arbetsplats eller emot, bara att välja. Jag vet vad jag är… Vad är du?