• Bild: Tomas Nyberg

 

Det har väl knappast undgått någon att det är val till riksdag, landsting och kommuner den 9 september. Att politik engagerar har jag fått bekräftat av såväl medlemmar och förtroendevalda, som jag har pratat med under mina resor runt om i landet.

Det är ju inte så konstigt, eftersom vi påverkas påtagligt och direkt av politiska beslut.

LÄS ÄVEN: Så tycker partierna om viktiga frågor på arbetsplatserna

Alla politiska partier jobbar nu för att just din röst skall gå till dem. Många jag träffar säger att ”det spelar ingen roll hur jag röstar, politikerna gör ju ändå som dom vill”. I detta ligger en utmaning för politiken, men även för det offentliga samtalet, där massmedia har en viktig uppgift att fylla.

Jag menar att det är fel, och rent av farligt för demokratin, att många går runt med denna uppfattning. Det ger näring åt mörka krafter i vårt samhälle. Vår demokrati bygger på principen att vi röstar fram människor av kött och blod. De står förvisso under sitt partis lista, men är ändå de som har fått ditt uppdrag och förtroende att styra.

Det är viktigt att vi stannar upp och reflekterar över vilka som skall få vårt förtroende, och vilka uppfattningar de står för.

Jag får ständigt svara på frågan varför facket sysslar med politik. Borde vi inte i stället vara neutrala? Svaret på frågan är – nu som alltid – att vi inte skulle göra vårt jobb som företrädare för landets målare och lackerare, om vi inte ställde krav på politiken.

Vi är dock inte ett parti som du kan rösta på, även om flera av våra medlemmar är engagerade i politiken. Målareförbundet har en över 100-årig tradition av att samverka med socialdemokraterna. Det har tjänat oss väl över tiden.

Det betyder naturligtvis inte att alla våra medlemmar vare sig sympatiserar med eller röstar på S, eller att förbundet är en del av S.

LÄS ÄVEN: Stefan vill få ut arbetstagarnas frågor i valet

Våra krav på politiken handlar bland annat om att sätta stopp för otrygga anställningar. Att sjukförsäkringen och a-kassan måste fungera, så att inte sjukdom och arbetslöshet innebär ekonomisk ruin.

Att det är våra svenska kollektivavtal som skall reglera löner och villkor i Sverige; inte politiker, oaktat om de finns i Stockholm eller Bryssel. Dessa krav ställer vi på alla politiska partier. Det har fått vissa partier att tydligt deklarera att deras mål är att bryta fackets makt.

Jag har varit med om åtskilliga valrörelser vid det här laget, och kan konstatera att valet den 9 september är tydligt kring alternativen i svensk politik. Alliansen och SD har lovat sänkta skatter och fortsatta privatiseringar.

De är tydliga om att försämra lagen om anställningsskydd, och att sänka lönerna. De har i varierande grad dessutom varit emot förbättringar av a-kassan och sjukförsäkringen, vilka de dessutom envisas med att kalla för bidrag.

På samma sätt har Socialdemokraterna varit tydliga med att de lyssnat på oss. Under den snart avslutade mandatperioden har socialdemokraternas politik givit oss en starkare a-kassa och bättre ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

LÄS ÄVEN: Bara 74 målare och lackerare på valsedlarna

För framtiden har S lagt förslag som stärker anställningsskyddet och våra fackliga rättigheter. Jag hoppas att landets nästa statsminister heter Stefan Löfven.

Söndagen den 9 september har du ett val och en röst. Använd den väl för den betyder något.