• Foto: Tomas Nyberg

Dom flesta har märkt av det val som ägt rum under hösten. Detta val har varit en av de smutsigare valrörelserna på mycket länge. Ena partiet skyller på att det var någon annans fel, något parti använder sig av en retorik så det inte går att förstå vad dom egentligen vill och sedan har vi dom som är beredda att säga vad som helst bara för att få mer inflytande.

Men vilka är det som har vunnit efter den här valrörelsen? Det går inte att utgöra någon vinnare efter det resultat som har bekräftats, men många har förlorat. Oavsett hur en kommande regeringsbildning blir, vilken budget än riksdagen kommer att lägga så kommer inte samhällsutmaningar som behöver lösas att göra det.

LÄS ÄVEN: Stefan vill få ut arbetstagarnas frågor i valet

Vi har idag väldigt många som valt att lägga sin röst av rent missnöje. Med missnöje menar jag att många ser utmaningar med låga pensioner, för få bostäder, arbetslöshet, en grövre kriminalitet som växer fram, långa vårdköer och för få poliser. Det finns många utmaningar som måste lösas.

Efter det valresultat som fallit ut kommer vi som högst få något fler anställda inom polisen, förhoppningsvis kommer det fortsätta byggas bostäder. Men många av dom utmaningar vi behöver lösa kommer inte att lösas, men landet kommer fortfarande att styras. Detta kommer leda till ett större missnöje mot politiker detta med rätta.

Men en sak måste jag vara väldigt tydlig med, lösningen att slå på den som är svagast hjälper inte. Lösningen är och har alltid varit att bli fler och arbeta tillsammans. Jag ska ge några exempel på vad jag menar. Om vi behöver fler bostäder, då behöver vi folk som bygger. Då måste vi utbilda personer inom byggsektorn, det kostar pengar men genererar tillbaka genom skatt.

Vi kan också validera personer från andra länder, med en mycket låg kostnad och generera pengar tillbaka genom skatteintäkter. Hur vi än löser problemet att det behövs fler lägenheter så kommer nya lägenheter vara dyrare än gamla. Bara för det kan vi inte sluta bygga, detta är priset vi får ta när byggnationerna varit marknadsstyrda och inte levererat utifrån behov.

LÄS ÄVEN: Mikael Johansson: ”Vem tar vem?”

Ett annat exempel är vården. Där vi blir allt bättre på att arbeta fram metoder och mediciner som gör att vi kan leva längre, detta leder till att vi får fler och kostsammare sjukdomar som kräver mer resurser, både pengar och personella.

Då får vi köer som växer eftersom vi inte lyckas rekrytera tillräckligt många till vården och anställningsförhållandena har försämrats. Lösningen kostar pengar, genom antingen utbildning av nya, eller validering av utbildad personal från andra länder som har utbildning så minskar kostnaderna.

Slutsatsen varför vi alla är förlorare. Vi behöver fler personer som kan arbeta i Sverige, för att detta ska fungera måste vi våga släppa in personer på arbetsplatsen och som våra grannar, trots eventuella språkförbistringar. Då kommer vi få mer pengar gemensamt så vi kan investera i framtiden. Då måste företag anställa, och anställda vilja integrera.

Lösningen på våra problem är inte lägre skatter och färre personer. Vi behöver våra pengar och de ska inte slösas bort på vinster, men även du och jag måste våga öppna våra hjärtan. Då kommer vi komma långt.