Avtalsbrott: Lärlingar anställs som servicearbetare

Fler än hälften av Målareförbundets avdelningar har problem med att måleriföretag anställer lärlingar som servicearbetare. Det är ett brott mot kollektivavtalet.

När Målarnas Facktidning besöker en branschutbildning i Mullsjö, visar det sig att anställning av servicearbetare är vanligare än man tror.

En av deltagarna, Linn Pettersson i Eksjö, fick anställning som servicearbetare sedan hon avslutat sin utbildning på målarlinjen.

– Jag var glad att jag kunde få ett sommarjobb direkt efter skolan. Jag fick arbeta som de andra målarna. De som drev firman berättade för mig att de inte fick ta in fler lärlingar, men de lovade mig en lärlingsplats så fort någon av de andra blivit klar med sin utbildning. Jag kunde börja som lärling i april förra året, berättar hon.

LÄS ÄVEN: Måleriföretag i Umeå lägger ner – för att slippa facket

En av de andra deltagarna, Mikael Levenstedt i Mariestad, sökte arbete inom Sandå koncernen 2016. Men han blev inte anställd som lärling utan som servicearbetare.

– I början skulle jag bara fylla på färg i sprutor, men snart fick jag även utföra vanligt måleriarbete, berättar han.

Efter ett par månader tog ett MB-ombud på hans arbetsplats tag i situationen och tyckte han skulle börja som individuell lärling. Förhandlingar med arbetsgivaren ledde till en förändring.

– Som servicearbetare hade jag 110 kronor i timman. Men nu när jag gått som lärling en tid och fått ihop 3 600 timmar har jag del av ackordet och tjänar 136 kronor i timman. Det är jag nöjd med, säger Mikael Levenstedt.

När Jakob Nilsson började arbeta som studieorganisatör i Avdelning 4 åkte han runt till olika arbetsplatser. Då upptäckte han att det förekom anställda servicearbetare på en hel del måleriföretag.

– Jag har nog stött på 15 fall inom loppet av 5-6 år, säger han.

När måleriföretagen har mycket att göra och det är svårt att få tag i utbildade målare händer det att de rekryterar servicearbetare istället om de inte får ta in fler lärlingar.

De nyanställda blir utlovade en lärlingsplats så fort de anställda lärlingarna är färdigutbildade. Det uppstår ett slags kösystem. I vissa fall kan det dra ut på tiden och servicearbetarna får utföra ordinärt måleriarbete. Men då är det ett brott mot kollektivavtalet, upplyser Jakob Nilsson.

– Vid ett tillfälle visade det sig att en person haft anställning i fyra års tid som servicearbetare på samma måleriföretag. När vi upptäcker den här typen av anställningar, tar vi upp det med måleriföretaget, säger Jakob Nilsson.

LÄS ÄVEN: Osund konkurrens: Det grå är det nya svarta för Skatteverket

Om servicearbetaren har yrkeserfarenhet av måleri, kan man se till att det görs en validering så att han eller hon får komma in i lärlingssystemet menar han.

Som servicearbetare får man jobba med enklare måleriuppgifter samt serva företaget så att utbildade målare och lärlingar kan fokusera på produktion. Men man får inte utföra ordinärt måleriarbete.

Om man ändå gör det, kan man inte tillgodoräkna sig arbetstimmarna i lärlingssystemet eller ta del av ackordet. Man får inget gesällbrev och därmed inget bevis för sitt yrkeskunnande.

– Vi ska vara stolta över gesällproven. Det är en fin tradition i vår bransch. Vi måste komma överens med arbetsgivarparten så att vi kan säkerställa att utbildningen fungerar på rätt sätt, framhåller Jakob Nilsson.

I utbildningsavtalet står det ”Elev som genomgått gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri, kan endast anställas enligt detta avtal” upplyser Stefan Cedermark, ombudsman och central förhandlare på Målareförbundet.

– Det är parterna överens om och vi förutsätter att det följs, kommenterar han.

Men genom den enkätundersökning som Målarnas Facktidning nu gjort med frågor ställda till de yrkesutbildningsansvariga, framgår det att det förekommer anställning av servicearbetare i mer än hälften av förbundets avdelningar.

– Vi har ingen statistik att gå efter, men om inte avtalet följs så kommer vi agera, svarar Cedermark.