• Bild: Pixabay

  • Fredrik Adolfsson, avdelning 9. Bild

  • Håkan Sjödin, avdelning 6.

  • Lars Bergström, avdelning 10.

  • Per-Arne Kjellström, avdelning 1.

  • Joakim Nexbo, avdelning 2.

Det finns stora problem med att få anställning som lärling på flera håll i landet. Det visar en sammanställning av den enkät som Målarnas Facktidning nyligen gjort.

Samtliga yrkesutbildningsansvariga inom Målareförbundets avdelningar har svarat på frågorna.

I mars gjorde Målarnas Facktidning en rundringning till de yrkesutbildningsansvariga inom förbundet.

Ett antal frågor ställdes för att kartlägga om det fanns några problem för lärlingarna, vilken omfattning det i så fall handlar om och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom.

Resultatet visar att tre avdelningar anser att det finns stora problem med att få handledare och anställning som lärling inom deras område.

– Ibland är det till och med svårt att få ut elever på praktik. På en skola hade bara 5 av 10 elever fått sommarjobb som målare, säger Håkan Sjödin i avdelning 6.

Att få handledare under lärlingstiden kan vara svårt oavsett om man är vuxenlärling, individuell lärling eller om man kommer från gymnasieutbildningen visar svaren.

Problemet varierar på olika håll. Inom avdelning 1, 3 och 6 anser man det är svårast för vuxna lärlingar, medan det inom avd. 2, 9, 10 är störst problem för lärlingar som kommer från gymnasieutbildningen.

– Ibland är det svårt att få ut lärlingar från gymnasiet. Det har hänt att arbetsgivarna anser att de beter sig som divor, säger Per-Arne Kjellström från avdelning 1.

I avdelning 10 har man också problem:

– I Sundsvall får de i bästa fall ut 60 procent av lärlingarna. Östersund utbildar tio elever och har problem med att ens få ut fem av dem på praktik under skoltiden. Det är lättare att få ut vuxna lärlingar för de är mer mogna, säger Lars Bergström i avdelning 10.

Orsakerna varierar, men de flesta yrkesutbildningsansvariga menar att måleriföretagen bara vill ha lärlingar som kan jobbet. Fyra avdelningar anser att arbetsgivarna är oengagerade och att det bara är plånboken som styr.

En annan orsak som väger tungt i svaren är att det finns för många yrkesutbildningar som konkurrerar med varandra.

– För tio år sedan fanns det tre skolor som utbildade målare. Idag är det sju och marknaden är för längesedan mättad. En del skolor bryr sig inte om att få ut färdiga målare. De bryr sig bara om att få skolpengen, säger Fredrik Adolfsson i avdelning 9.

Tre avdelningar anger att slopandet av branschavtalet har lett till problem eftersom arbetsgivarna inte längre får ersättning när de tar emot lärlingar.

Tre avdelningar framhåller att problemen för lärlingar har ökat. Medan sex avdelningar uppger att läget är oförändrat.

Hur anser då de yrkesutbildningsansvariga att man ska gå tillväga för att komma tillrätta med problemen? Ett förslag är att utbilda handledare enligt branschavtalet. Ett annat är att bromsa antalet utbildningsplatser.

Andra menar att det inte är fackets uppgift att lösa problemet.

– Det är branschen som måste göra något. Yrkesskolorna måste bli mer aktiva med att kontakta måleriföretagen och skapa relationer med dem, summerar Joakim Nexbo från avdelning 2.

Jonas Lindberg, kanslichef på Måleribranschens Yrkesnämnd, MYN, är medveten om problematiken.

– Det finns många företag som tar ett stort ansvar för att branschen ska leva vidare. Men vi måste givetvis diskutera hur det ska bli ännu fler. En lärlingsutbildning är en investering för framtiden, säger han.

MYN arbetar med att utbilda handledare och ta fram utbildningsmaterial och information till måleriföretagen.

Att parterna valt att avveckla branschavtalet tror Lindberg inte har försämrat lärlingarnas möjligheter att få anställning.

– Det anställs cirka 600 lärlingar om året. Antalet har sjunkit något de senaste åren, men trenden verkar nu plana ut och det blir fler igen, konstaterar han.

Eleverna som går målarlinjen på gymnasieskolan har rätt till 15 veckors praktik och skolorna ska se till att utbildningsplanen genomförs, menar Jonas Lindberg.

Men många elever får ju inte den praktik de har rätt till?

– Vi i MYN kan inte övervaka allt, men vi har kontakter med Skolinspektionen och Skolverket där vi diskuterar hur skolorna ska ta ett större ansvar, säger Jonas Lindberg.


LÄS ÄVEN:

Mikael fick inget jobb – tvingades flytta hem  

Avtalsbrott: Lärlingar anställs som servicearbetare

Målare har ett arv att förvalta