Att det finns en machokultur på arbetsplatserna, och att värderingar behöver förändras för att locka fler att vara med och bygga alla de bostäder som Sverige behöver, känner branschen till och är något den jobbar med.

Men hur ser det ut på skolorna? Det har Kantar Sifo undersökt tillsammans med Byggnads.

Bland byggtjejerna får 1 av 3 inte rätt kläder och utrustning

 – Resultatet är nedslående och det görs alldeles för lite, säger Johan Lindholm, ordförande Byggnads.

Undersökningen visar att en tredjedel av tjejerna inte fått kläder eller utrustning som passar. En fjärdedel känner sig inte trygga när de ska gå på toa eller byta om i skolan eller på arbetsplatser. Den otryggheten finns även bland killarna.

Kristina Gustafsson är nyligen färdigutbildad betongarbetare och deltog i diskussionerna när rapporten presenterades för branschen, skolfolk, utbildningsminister och media. 

– Mina yrkeslärare var bara män och de vände sig med automatik till killarna. Vid gruppgenomgångar var det killarna de sökte ögonkontakt med. Och sen det här snacket ”nu kör vi grabbar”, berättar Kristina Gustafsson och fortsätter:

Mina yrkeslärare var bara män och de vände sig med automatik till killarna.

Kristina Gustafsson

– Som tjej kan man komma undan med mer och det blir ju fel åt andra hållet.

Undersökningen har gjorts bland unga och lärare. De unga är både tjejer och killar och det framgår att oavsett kön känner de av den machokultur som finns på byggprogrammet och i branschen.

Lärarnas bild av hur skolan jobbar med dessa frågor stämmer inte med de vittnesmål från unga som framkommer i rapporten. En stor del av lärarna svarar att de jobbar för jämställdhet, medan eleverna vittnar om att lärarna inte gör tillräckligt när någon kränks – och att även lärarna pratar eller skämtar på ett sätt som andra kan ta illa upp av.

För att komma någonstans med problemen krävs en större medvetenhet.

1 av 4 byggtjejer känner sig otrygga i omklädnings­­rummet

– Jag hoppas att lärare på yrkesprogrammen vill jobba tillsammans med oss för att nå en mer jämställd byggbransch, säger Johan Lindholm.

Utbildningsminister Anna Ekström som deltog vid rapportsläppet blev chockad av siffrorna. 

– Det finns inte för lite lagar. Det är bristande tillämpning av lagar vi haft i tiotals år, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Eftersom många lärare på yrkesprogrammen inte är behöriga pedagoger önskar hon att de tar chansen som finns i den satsning som görs för att lärare ska kunna utbilda sig parallelt med arbetet.

– Även utbildningen till APL- handledare tar upp jämställdhet, säger Anna Ekström.

Det finns inte för lite lagar. Det är bristande tillämpning av lagar vi haft i tiotals år.

Utbildningsminister Anna Ekström

Johan Lindholm säger att Byggnads kommer att fortsätta det här arbetet i branschens yrkesnämnder, och att det finns förbättringar att göra som facket kommer att lyfta i avtalsrörelsen för att få in i kollektivavtalen med motparten. 

Det finns också bra exempel på hur machokulturen kan utmanas. På Hahrska gymnasiet i Västerås jobbar skolan med ett program som heter Mentors in violence prevention (MVP). Målet är att fler ska kunna och våga ingripa när de ser våld förekomma.

Forskare som utvärderat programmet har sett viss problematik med hur programmet genomförts, men det finns mätbara skillnader i elevers uppfattning och igenkännande av våld.

Efter programmet har elever lättare att se vad som är våld: inte bara knuffar och slag utan också det psykiska och sexuella. Skolverket är positiva till en fortsatt utveckling och spridning av programmet.

Om rapporten

Rapporten består av två delar. Dels studien ”Vad är machokultur” där Mattias Lindholm, tidigare Byggnads, nu Män för jämställdhet, har djupintervjuat fem bygglärare och observerat lärare och elevers interaktion med varandra på fyra skolors bygg- och anläggningsprogram.

Den andra delen är Kantar Sifos undersökning som består av både en kvalitativ del där unga har telefonintervjuats och en kvantitativ undersökning i enkätform till både unga och lärare.

Högre andel flickor lämnar byggprogrammet

  • Drygt 300 flickor började bygg- och anläggningsprogrammet höstterminen 2017. Det motsvarar cirka 8 procent av samtliga elever på programmet. 
  • Efter ett år hoppade 2,6 procent av. Av pojkarna lämnade 1,6 procent.
  • 10,8 procent av flickorna bytte program. 5,8 procent av pojkarna bytte.
  • 83,1 procent av flickorna fullföljde programmet. 88,5 av pojkarna gjorde det samma.

Källa: Skolverket