– Många av våra medlemmar har otroligt långt till sina arbetsplatser och de kan inte bestämma var de ska utföra arbetet, utan det gör arbetsgivaren. Därför kan de inte bosätta sig på lämpligt avstånd från arbetsplatsen, säger Stefan Cedermark, ombudsman på Målareförbundet i en paus i AD-förhandlingarna.

I de aktuella fallen handlar det om små summor. En målare kräver 258 kronor, den andra 254 och den tredje 599 kronor i övertidsersättning. Men de är principiellt viktiga då domstolsutslaget kan komma att sträcka sig långt utöver de tre aktuella personerna.

Om förbundet får gehör för sin sak kan det påverka alla branscher där arbetsplatsen skiftar och de anställda startar och slutar sina resor i hemmet. 

Förbundet har drivit frågan i två avtalsrörelser utan gehör. Därför har man nu valt att ta det till domstol.

Arbetsgivarsidan menar bland annat att parterna redan 2007 avtalade bort restidsersättningen. Då fick de anställda ett extra lönepåslag mot att man tog bort restid som arbetstid.

Det stämmer förvisso, menar förbundet, men med en dom i EU-domstolen förändrades förutsättningarna.

Det handlar om den så kallade Tyco-domen. Där fick arbetstagarna rätt till betald arbetstid för resan från hemmet till första kund och från sista kund till hemmet.

– Relevant här är huruvida arbetstagaren anses befinna sig på arbetsplatsen under restiden, vilket de i Tyco-avgörandet ansågs göra, sade förbundets ombud Erik Gahn.

Dessutom fastslogs att arbetstagarna stod till arbetsgivarens förfogande under resorna och då inte kunde ägna sig åt sina egna intressen utan större begränsning.

Enligt arbetsgivarsidan har domen dock ingen bäring på svenska målare. De flesta som arbetar behöver ta sig till jobbet på ett eller annat sätt. Hur det sker är inget som arbetsgivaren styr över.

– Den enda arbetsuppgift de utfört är att ta sig till jobbet och det är alla arbetstagare i någon mening beordrade att göra, sade arbetsgivarsidans juridiska ombud, Annika Elmér.

I Tyco-domen handlade det om att företaget lade ner regionkontoren där arbetstagarna tidigare startat och slutat sin arbetsdagar, hämtat arbetsordrar och material. I stället skulle de utgå från hemmet men i övrigt ansågs arbetsgivaren styra över resan i samma utsträckning som tidigare.

Så är alltså inte fallet för målarna, enligt arbetsgivarsidan.

– Målarna har kunnat cykla, gå, springa, fågelskåda på vägen till jobbet, lämna barn på förskolan och så vidare, utan att arbetsgivaren lägger sig eller kontrollerar vad de gör.

Om Arbetsdomstolen kommer fram till att målarna har rätt till betald restid hoppas förbundet att det ska leda till att arbetsgivaren planerar arbetet för att minimera restiden.

– En målare som bor norr om stan kan behöva åka till den södra för att arbeta. Samtidigt kan det vara en målare på samma företag som gör en omvänd resa. Så de korsar varandra på vägen, när de skulle kunna jobba där de bor i stället, säger Stefan Cedermark.