Det var efter ett tips om att LO borde titta närmare på Skolverkets nya läroplan och samhällskunskapsdelen som Mattias Samuelsson upptäckte att delen som berörde arbetsmarknad och dess villkor var borta ur texten.

– Det här hade inte gått ut som en vanlig remiss, förklarar Mattias Samuelsson.

LO kontaktade medlemsförbunden och skrev snabbt ihop ett remissvar, detta då sista dagen för svar in till Skolverket var samma dag, den 23 oktober.

Efter påstötningar förlängde Skolverket tidsfristen till dagen efter, den 24 oktober.

Det är ganska självklart att eleverna måste lära sig om arbetsmarknad och villkoren för den.

Mattias Samuelsson, utredare på LO

Varför är det ett problem om arbetsmarknad och dess villkor stryks ur läroplanen?

– Det är ett problem så till vida att arbetsmarknad och arbetslivets villkor inte är ett randfenomen för dagens ungdom. Utan det är snarare tvärtom, en viktig del av deras vardagsliv. Och då tycker vi att det är ganska självklart att eleverna måste lära sig om arbetsmarknad och villkoren för den, och som vi tycker: den svenska modellen.

Till tidningen Transportarbetaren har Skolverkets avdelningschef Anna Westerholm svarat att anledningen till förslaget är att timmarna inte räcker till och att samhällskunskap är ett ämne som har ”för mycket innehåll i förhållande till antal timmar”.

Mattias Samuelsson, LO.

Hon påpekar även att arbetsmarknadsfrågor ändå tas upp i kursplanen men i andra sammanhang. Till exempel när man talar om hushållsekonomi eller orsaker till ojämlik fördelning av inkomster mellan människor.

Mattias Samuelsson ser problem med den lösningen.

– Om det inte uttryckligen finns med i det centrala innehållet så är det ganska stor risk att det inte kommer med. För det finns inget som säger att det måste finnas med i undervisningen.

Samtidigt säger Mattias Samuelsson att LO står bakom att Skolverket förändrar läroplanen.

– Det är viktigt att veta att den här revideringen inte är kommen ur det blå. Det har funnits kritik mot den gällande läroplanen från lärarhåll att den har varit otydlig, så vi står bakom att man nu förändrar. Men vi har vissa synpunkter, och det handlar just om att man tagit bort innehållet om arbetsmarknad och arbetsvillkor. Skolan ska ju lägga grunden för ett livslångt lärande och och deltagande i samhället, så att eleverna lär sig om detta är centralt.

Om det inte uttryckligen finns med i det centrala innehållet så är det ganska stor risk att det inte kommer med.

Mattias Samuelsson, utredare på LO

I mitten av december ska Skolverket lämna det slutgiltiga förslaget till regeringen.

– Nu finns det möjlighet för Skolverket att gå igenom remissvaren och inse att det kanske finns ett behov av att återställa vissa delar som de tagit bort. Så förhoppningsvis blir det slutgiltiga förslaget mer anpassat efter de behov som finns när det gäller arbetslivets villkor och sådana viktiga aspekter som finns i vardagslivet, säger Mattias Samuelsson.

När väl ett beslut om nya kurs- och ämnesplaner tagits kommer de att gälla från och med hösten 2020.

Nuvarande formuleringar för det centrala innehållet i kursplanen i samhällskunskap årskurs 7-9:

Samhällsresurser och fördelning

  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
  • Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.

Källa: Skolverket

Förslag för det centrala innehållet i kursplanen i samhällskunskap årskurs 7-9:

Samhällsresurser och fördelning

  • Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
  • Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner.
  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.

Ur LO:s remissvar:

  • ”Skolverkets förslag till revidering av kursplanen för samhällskunskap innebär i praktiken att allt det som finns i nuvarande kursplans centrala innehåll för årskurs 7–9 som rör arbetsmarknaden och dess villkor stryks helt och hållet.

    LO invänder starkt mot detta förslag till revidering. Arbetslivets villkor är inte ett randfenomen i människor i vardagsliv utan snarare en central del i deras vardag och har i allra högsta grad en avgörande betydelse för deras livsvillkor. Därför är det mycket märkligt att det inte anses vara av vikt att eleverna utvecklar kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar och dess förhållanden.”
  • ”LO:s erfarenheter är att ungdomar har låga kunskaper om rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. Deras bristande kunskaper är en av anledningarna till att det inte sällan förekommer dåliga arbetsvillkor för ungdomar som feriearbetar.

    LO anser med detta yttrande att Skolverket behöver tänka om gällande revideringen av kursplanen i samhällskunskap för grundskolan och återinföra i det centrala innehållet att den svenska arbetsmarknaden ska behandlas i undervisningen.”