Avdelning 4:s guldmetod ska få hela regionen att växa
Avdelning 4 går mot den vikande trenden av medlemstapp och har under flera år ökat medlemsantalet såväl som det fackliga engagemanget. Nu breddas framgångsreceptet till hela regionen med en ny kurs – och en ny form av mentorskap.
– Du kan jämföra det med lärlingssystemet vi har som målare. Vi började göra på samma sätt med de som ska ut som skolinformatörer, säger Jakob Nilsson, studieorganisatör och handledare i avdelning 4.
– Nyckeln är tydlighet och att när man är klar här så har alla en gemensam syn på hur vi ska jobba.
Det säger Jakob Nilsson, studieorganisatör och handledare i avdelning 4. Vi befinner oss i Ädelfors folkhögskola i djupaste Småland och här har ett drygt 20-tal medlemmar samlats för en tvådagarskurs.
Hälften går en grundkurs med inriktning mot skolinformatörer och andra hälften går en fortsättningskurs med fördjupning.
Vi kan inte ha kulturen att om någon räcker upp handen och vill intressera sig fackligt så lastas det på för mycket. Det har en tendens att döda intresset.
Deltagarna kommer från hela Region 1 och grunden till det hela är det sätt att arbeta som avdelning 4 startade för några år sedan.
Då togs en rejäl diskussion och ett nytt avstamp kring arbetet med både utbildning och medlemsvärvning.
– Hur gör vi för att inte bli så sårbara som organisation och hur får vi folk som vill engagera sig att hänga kvar? Det händer så mycket i unga människors liv med familj, barn, ja allt, och det blir lätt att vi tappar engagerade medlemmar för att de inte känner att de orkar.
– Vi kan inte ha kulturen att om någon räcker upp handen och vill intressera sig fackligt så lastas det på för mycket. Det har en tendens att döda intresset, säger Jakob Nilson.
En nyckel att få medlemmar trygga i sin roll är en tydlighet i vad uppdraget innebär, menar han. Att lite slarvigt skicka ut folk i skolor och med ”uppsökeri” för att ”prata lite om facket, a-kassan och sånt” håller inte.
– Där är det viktigt med en tydlighet vad som förväntas av dem; Att det är det här du ska göra och att du har övat och känner dig säker på det.
I kursen får eleverna tala inför sina kurskamrater och får feedback på plus och kanske även minus att tänka på. Det ska kännas tryggt.
Ett annat sätt att skapa trygghet i uppdraget är ett system med personligt mentorskap.
Du kan jämföra det med lärlingssystemet vi har som målare. Vi började göra på samma sätt med de som ska ut som skolinformatörer.
– Du kan jämföra det med lärlingssystemet vi har som målare. Vi började göra på samma sätt med de som ska ut som skolinformatörer, att de fick en mentor att hänga med ut och kanske bara lyssna första gången. Efterhand passar man över bollen mer och mer, säger Jakob Nilsson.
Det blir en personlig relation mellan mentor och elev. Då kan uppdraget anpassas till den takt som funkar bäst för eleven; det fackliga uppdraget blir inte för ”stort”, utan något hen känner att hen behärskar och gärna utför, menar han.
Säkerhet, tydlighet, individanpassat och någon att bolla med om det uppstår frågor eller problem är alltså receptet som nu breddas med gemensamma kurser inom hela Region 1.
Och det finns planer på fler kurser.
– Ja det gör det, och då måste vi ha ett system och en gemensam syn på hur vi ska jobba, säger Jakob Nilsson.
Rebecka Honk, Celander Skaraborg, övar att prata framför kurskollegorna och hon gillar hela konceptet med kursen. – Tycker att det skapas bra förutsättningar för mig och man känner sig inte så övergiven. Jag vet vart jag kan vända mig, säger hon.
Ett intresserat gäng från hela Region 1 på väg att bli skolinformatörer lär sig grunderna i det fackliga tänket.
