”Det är dags att stå upp för lärlingsutbildningen!”
"För att vi även i framtiden skall ha duktiga kollegor måste vi se till att ungdomarna får chansen att avsluta sin lärlingsutbildning", skriver Målarnas förbundsordförande Mikael Johansson.
Svensk yrkesutbildning tillhör de absolut bästa i världen. Dess styrka ligger i en gymnasieutbildning, som ger en god teoretisk bas av vanliga skolämnen i kombination med yrkesteori.
Det är visserligen sant att vår nuvarande gymnasieutbildning ger mindre av ren yrkesutbildning än den tidigare yrkesskolan, men det verkar inte hämma våra ungdomar när de prövas mot andra länder – som ofta har betydligt fler timmar ren yrkesutbildning i bagaget.
Det är inte utan att jag kommer att tänka på humlan, som rent aerodynamiskt inte kan flyga, men gör det ändå.
Denna utveckling är ohållbar om vi i framtiden skall kunna upprätthålla en yrkesutbildning av bra kvalitet och vara en attraktiv bransch för ungdomar.
En annan faktor som gör vårt utbildningssystem unikt det är att det kombinerar en modern gymnasieutbildning med en lärlingsutbildning, vilket innebär att en blivande målare har drygt två års eftergymnasial utbildning framför sig.
När jag träffar lärlingar brukar jag framhålla detta och uppmana dem att var stolta över sitt yrkesval och aldrig växla ner sig själva i småmynt.
Dessvärre har jag stött på flera exempel på att vi som bransch har börjat missköta lärlingsdelen av utbildningen, vilket är illavarslande på sikt.
För att vi även i framtiden skall ha duktiga kollegor i våra yrken så måste vi bli mycket bättre på att se till att de ungdomarna får chansen att gå färdigt sin lärlingsutbildning och avsluta densamma.
För målare sker det fortfarande genom gesällprov. I avgångsklassen 2019 på landets målarskolor lämnade 511 elever skolan, en knapp tredjedel av dessa är kvinnor.
Det enskilda företaget har förvisso fått sänkta avgifter, men får själva stå för kostnaden för lärlingsutbildningen.
Dessvärre vittnar både lärare och elever jag talat med om att det blir svårare att få en lärlingsanställning, och möjlighet till den viktiga praktiken på företag under skoltiden.
Till viss del kan detta kanske förklaras av en viss överetablering av utbildningar. Men faktum kvarstår; för de ungdomar som genomgått tre år på någon av våra måleriutbildningar återstår två års lärlingsanställning innan utbildningen är klar.
Under den gångna vintern har jag även fått rapporter om att lärlingar, i betydligt större utsträckning än utlärda, drabbas av uppsägningar.
Denna utveckling är ohållbar om vi i framtiden skall kunna upprätthålla en yrkesutbildning av bra kvalitet och vara en attraktiv bransch för ungdomar.
Det är möjligt att det vi nu ser är en effekt av den avveckling av branschavgifterna, som bland annat gick till en solidarisk finansiering av lärlingsutbildningen.
Lärlingar måste helt enkelt få en rimlig utbildningsgaranti och ett stärkt anställningsskydd.
Det enskilda företaget har förvisso fått sänkta avgifter, men får själva stå för kostnaden för lärlingsutbildningen.
För att få stopp på en farlig utveckling måste vi i kommande avtalsrörelse stå upp för vår lärlingsutbildning, och se till att framtidens målare kan vara stolta över sitt yrkesval och den bransch de valt arbeta i.
Lärlingar måste helt enkelt få en rimlig utbildningsgaranti och ett stärkt anställningsskydd.
Mikael Johansson, Målarnas förbundsordförande
