Har du hört David Lagercrantz senaste bok? Det börjar bli så frågan ska ställas.

Ljudboksförsäljningen slog förra året nya rekord – men vad händer när allt fler lyssnar på boken i stället för att läsa den?

– Jag tror att vi gör ett misstag om ljudböckerna helt och fullt ska ersätta vanlig läsning. Annars tycker jag att det är ett väldigt roligt och spännande nytt sätt att berätta en historia, säger Emma Andersson, som är en av de författare som hakat på trenden att skriva direkt för ljudbok, till Kommunalarbetaren.

Jag tror att vi gör ett misstag om ljudböckerna helt och fullt ska ersätta vanlig läsning.

Emma Andersson, författare

2019 såldes nästan hälften av alla böcker i Sverige via digitala abonnemangstjänster.

Mätt i pengar ökade de digitala tjänsterna med 36 procent mellan 2018 och 2019, och stod för ungefär en femtedel av försäljningen.

All annan litteraturförsäljning minskade.

Det finns inte mycket forskning om ljudböcker. Julia Pennlert, litteraturvetare och universitetslektor vid bibliotekshögskolan i Borås, har gjort en pilotstudie och jobbar med en forskningsantologi om ljud och litteratur.

Den tydligaste påverkan ljudböckerna och de digitala tjänsterna haft på litteraturen, enligt henne, är att det skapats en ny form av litteratur där de stora film­streamingjättarna Netflix och HBO är förebilderna.

’Jag gillar inte alls den där inläsaren’, kan man höra. Eller ’jag väljer bara böcker med den inläsaren’.

– Man jobbar med ett originalinnehåll. Det tror jag vi kommer att se en ökning av. Storytel hade till exempel en specialskriven julkalender senast, säger Julia Pennlert.

Ljudböckerna har också skapat en ny aktör: Inläsaren. 

– Det är helt klart en faktor som läsaren/lyssnaren diskuterar. ”Jag gillar inte alls den där inläsaren”, kan man höra. Eller ”jag väljer bara böcker med den inläsaren”.

Jag bestämmer mig för ett experiment. Jag läser ett kapitel ur klassikern ”Kallocain” av Karin Boye.

Språket känns visserligen mer ålderdomligt än jag minns det, men jag får snabbt bilder i huvudet: grått, mekaniskt, industriellt. Otäckt.

Laddar sedan ner den förre kulturministern Leif Pagrotskys (S) inläsning av boken från 2007. Tankarna är snart på annat håll, han skulle lika gärna kunna läsa ur en promemoria. Knastertorrt.

Prövar med en nyare inläsning av Holger Calov från 2016. Mycket bättre, mer inlevelsefullt men lik förbannat far tankarna i  väg och jag slås av att jag missat långa partier.

När du läser en bok kan du ju själv välja hur en mening ska låta i ditt huvud. Den fantasin tror jag är en viktig bit som vi absolut inte får gå miste om.

Emma Andersson, författare

Kan det vara så att just ”Kallocain”, som har en hel del dialog men också mycket miljöbeskrivning och inre monolog, helt enkelt inte lämpar sig för ljudbok?

Pelle Andersson, vd på Ordfront förlag, menar att ljudboksformatet spär på utvecklingen från mer avancerad skönlitteratur och facklitteratur mot mer underhållningslitteratur.

– Det är bra när man kör bil eller cyklar och springer. Det tyder på att det är litteratur där man kan missa någon sida men ändå hänga med, som lämpar sig. Att intrigen är så stark att det inte gör något att man missar några rader här och där.

Emma Andersson tycker inte att det är någon större skillnad att skriva för ljud jämfört med fysisk bok, men föredrar själv att läsa böcker.

– När du läser en bok kan du ju själv välja hur en mening ska låta i ditt huvud. Den fantasin tror jag är en viktig bit som vi absolut inte får gå miste om. I en uppläsning har uppläsaren redan tolkat det åt dig.

Litteraturvetaren Julia Pennlert pekar på viss moralism i ljudboksdebatten.  

Den kan öppna vägar för dem som är ovana läsare. Man kan ju fånga in grupper som kanske haft en hög tröskel in till den litterära kulturen.

Julia Pennlert, litteraturvetare

– När pocketboken kom så var det samma diskussion kring förfallet av läsarna och hur populärlitteraturen skulle göra oss dummare. Så historiskt sett är den här diskussionen inte ny.

Hon ser vissa möjligheter med ljudbokens framfart. Hon refererar till en studie från Karlstads universitet, där bland annat lastbilsförare som hade det svårt med läsningen i skolan berättar om sin ljudbokskonsumtion.

– Den kan öppna vägar för dem som är ovana läsare. Man kan ju fånga in grupper som kanske haft en hög tröskel in till den litterära kulturen.

”Och för att förklara innehållet måste jag gå något tillbaka i tiden”,

knarrar Pagrotskys stämma fram. Sedan blir det tyst och jag förstår att det första kapitlet är slut.

Så såldes böcker 2019

  • Digitala abonnemang: 48 procent
  • Internetbokhandel/bokklubb: 26 procent
  • Bokhandel: 20 procent
  • Dagligvaruhandel: 7 procent

Källa: Förslagsstatistik 2019, Svenska förläggareföreningen

Här kan du lyssna på ljudböcker:

  • Storytell: 169-259 kronor/månad
  • Bookbeat: 99-199 kronor/månad
  • Nextory: 139-199 kronor/månad
  • Bokus play: 79-139 kronor/månad
  • Du kan även låna ljudböcker helt gratis via biblioteket.

Källa: allaljudböcker.se samt tjänsternas hemsidor

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren, som tillsammans med Målarnas facktidning och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.