Semestern är över för de flesta av oss detta märkliga år 2020, när nästan inget är som vanligt – mer än möjligen vädret och våra motparter.

Den avtalsrörelse som skulle ägt rum i våras är med hänvisning till pandemin flyttad fram till hösten och skall för industrins del vara klar sista oktober.

Våra avtal för måleri och lackering ligger ytterligare några veckor bort.

Jag tror att båda parter vinner på att vi håller reda på vilka vi företräder. Det är inte SNL som företräder anställda.

Mikael Johansson, förbundsordförande Målarna

Lika troget som svalorna till våren, kommer nu ett antal argument från Svenskt Näringsliv (SNL) och deras medlemsorganisationer som försöker förklara att dels finns det inga pengar för löneökningar, och dels att det vore bra för de anställda – det vill säga våra medlemmar – om facket kunde förstå och acceptera att sänkta lönekostnader är nödvändiga i de tider som råder.

Jag har inga speciella synpunkter på att SNL för fram synpunkter om vad som är bra för deras egna medlemmar. Det ligger på något sätt i sakens natur. Men jag tycker att det blir märkligt när SNL hävdar att sänkta lägstalöner för enkla arbeten är bra för facken och dess medlemmar, eftersom det på något märkligt sätt skall leda till fler jobb. 

Jag tror att båda parter vinner på att vi håller reda på vilka vi företräder. Det är inte SNL som företräder anställda.

Hur ser då förutsättningarna ut inför årets avtalsrörelse? På en övergripande nivå ligger de avtalskrav vi formulerade i våras kvar. Kraven innehåller ett löneutrymme om tre procent, samt krav på förstärkningar av bland annat pensionssystemet.

På svensk arbetsmarknad har pandemin slagit väldigt olika. Vissa branscher, som till exempel måleri och bygg, har varit tämligen opåverkade. I andra sektorer har permitteringar blivit svaret på minskad efterfrågan.

De allvarligaste hoten mot modellen kommer dock utifrån, där okunniga politiker försöker gå in och ta över parternas ansvar för löner och villkor.

Mikael Johansson, förbundsordförande Målarna

Sedan finns naturligtvis branscher som tagit mer stryk än andra, som till exempel rese- och transportsektorn.

Allt detta och mer därtill kommer att finnas med när parterna sätter sig vid förhandlingsbordet. I avtalsrörelsen är det nära 500 nationella kollektivtal som omfattar nästan 5 miljoner anställda som skall upp till förhandling.

I dessa förhandlingar har parterna det fulla ansvaret att teckna avtal där villkoren för våra medlemmars arbete blir rätt prissatt och avvägt. Detta är något som den Svenska modellen, där kollektivavtalen utgör ryggraden, historiskt varit bäst på att lösa.

Det finns några utmaningar som modellen måste klara av att hantera i framtiden, det handlar inte minst om jämställda löner.

De allvarligaste hoten mot modellen kommer dock utifrån, där okunniga politiker försöker gå in och ta över parternas ansvar för löner och villkor.

Årets avtalsrörelse, som är komplicerad i sig själv, har inte blivit enklare av politiska krav på försämrat anställningsskydd, sänkta löner för unga och nya på arbetsmarknaden.

Just nu är det en kraftig dominans av partier till höger som vill förändra hur avtal sluts på den svenska arbetsmarknaden.

Det vilar ett tungt ansvar på SNL att tydligt och offentligt ta avstånd från LAS-utredningar och de politiska kraven på sänkta löner.

Mikael Johansson, förbundsordförande Målarna

Jag uppmanar alla politiker oavsett kulör att hålla er undan arbetsmarknadens villkor.

Jag vill även vara tydlig mot våra motparter, som mer eller mindre öppet uppmuntrar politiska förändringar av löner och villkor.

Tänk Er noga för; vill Ni verkligen ha det Ni önskar? Det innebär att våra gemensamma frågor flyttas utom vår kontroll till den politiska arenan.

Skall lön och villkor för målare och lackerare avgöras av en votering i riksdagen?

Det vilar ett tungt ansvar på SNL att tydligt och offentligt ta avstånd från LAS-utredningar och de politiska kraven på sänkta löner.