Det osynliga giftet PCB – en tickande bomb

Sealinggroup har lanserat ett nytt färgsystem, Proseal, tänkt som försegling av PCB, polyklorerade bifenyler, ett av världens mest problematiska miljögifter. 

Som målare är det främst i fogar runt fönster, i golvmassa och som dilationsfogar (elastisk tätning) i fasader i miljonprogrammen vi stöter på PCB.

Det mjukgörande ämnet började användas i byggmaterial på 50-talet men förbjöds i Sverige 1978 (se faktaruta längre ned i texten). 

Det är inte alltid man vet vad för miljö man är och jobbar i. Men misstänker man något eller är orolig så kontakta ditt regionala skyddsombud och be om hjälp.

I Sverige har PCB under drygt 25 år inventerats och sanerats, vilket är en dyr och svår uppgift då omgivande material som regel ”smittas” och måste bort.

I dag bedöms 70 – 85 procent av de aktuella fastigheterna i Sverige vara färdigsanerade.

I Danmark däremot beräknas tre av fyra fastigheter byggda eller renoverade mellan 1950-1977 ha för höga värden i inomhusluften.

– Vi hittar ofta höga halter i skolor och förskolor. Den här färgen förseglar PCB till minst 99 procent vid primärkällan och ger luftvärden under gränsvärdena. Rätt gjort och rätt dokumenterat löser vi problemet, säger Daniel Schantz Clausen, som gärna ser att PCB-problematiken blir en certifierad målaruppgift.

Proseal-systemet består av tre olika lager epoxybaserad färg som rullas eller penslas på ytan. Färgerna är diffusionsöppna, vattenlösliga och faktiskt utan konserveringsmedel eller ftalater.

Med härdning tar det tre dagar och tekniken är billigare än en sanering. ”Bättre att stänga in och lösa luftmiljön akut än en dyr renovering som inte blir av” är grundtanken.

Men PCB hanteras olika i olika länder, i Sverige har vi anmälningsplikt och det är förbjudet att överhuvudtaget ”hantera” ämnen som PCB och asbest utan tillstånd.

Och att måla på är att hantera. 

– Fokus har i Sverige hela tiden varit att ta bort källan som sprider, inte kapsla in och riskera att den glöms bort. Men PCB-problematiken hanteras olika och jag vet att i Danmark betraktas frågan mer som ett hälsoproblem än miljöproblem, säger Per Lilliehorn, Miljökonsultgruppen, som jobbat med PCB-frågan i många år.

Han menar att det i många länder fokuseras mer på kortsiktiga lösningar av innemiljöproblem och hanteringen av PCB-källan skjuts framåt för att tas om hand vid rivning senare.

– Där finns naturligtvis risker att dokumentation kommer bort och PCB:n glöms och hanteras fel då.

I Sverige får i dagsläget PCB bara kapslas in om ”särskilda skäl” föreligger, exempelvis vid en extremt svår sanering i känslig miljö som sjukhus och liknande.

– PCB är inget vi hör så mycket om, inget ärende jag stött på… I och med att det ligger i fogar är det ju normalt inget vi som målare är och river i, säger Johan Ryttare, regionalt skyddsombud i Gävle-Dala.

Det kan förstås vara olika i olika delar av landet, menar han, och det finns troligen ett mörkertal beroende av ovetskap hos både målare och kund.

– Det är inte alltid man vet vad för miljö man är och jobbar i. Men misstänker man något eller är orolig så kontakta ditt regionala skyddsombud och be om hjälp. Precis som med allt annat om du är osäker, säger Johan Ryttare.

Normalt är det sanerarfirmor som sköter borttagning av PCB, och enligt Naturvårdsverket är 70-85 procent av aktuella hus i Sverige sanerade (rapport mars 2019).

Men de skriver också att:

”Spridningen av PCB från fog- och golvmassor till angränsande material innebär att även där fog- och golvmassor sanerats bort, kommer ett visst innehåll av PCB att finnas kvar.

Ett hus som en gång har innehållit PCB kan aldrig bli helt fritt från PCB!”. 

I rapporten beskrivs hur PCB ”smittar” intilliggande material, till exempel betong och tegel, och beroende på hur väl saneringen gjordes kan omgivande material återigen vara kontaminerat till farligt avfall.

Därför är det viktigt att vara uppmärksam vid rivning och ombyggnad av redan sanerades hus, menar rapporten som kanske kommer att lyfta debatten om PCB igen.

– Ja, det kanske är något som borde ses över, säger Johan Ryttare.