Målarettans nya ordförande: ”Det saknas inte utmaningar, men jag är taggad”

Han är redan välbekant för många i avdelningen. Han har varit vice ordförande, och i en tid då Per-Arne Kjällström klev av som ordförande och årsmötet ännu inte varit så klev Jamal El Mourabit fram och gjorde jobbet.

”Vi kan inte ha kollegor som inte är medlemmar”

Debatt

På kontoret i Solna har han först vikarierat som ombudsman och jobbar nu sedan en tid som tillförordnad ombudsman.

I oktober avslutar han ombudsmannautbildningen som han är i slutet av. Han har tidigare även gått LO:s aspirantutbildning.

– Mellan allt detta försöker jag sätta upp en struktur för hur jag ska ta tag i arbetet som ordförande.

Vi ska vara mer aktiva i avdelningen genom att diskutera på Facebook och göra debattinlägg.

Han har tidigare sagt att avdelningen behöver bli mer aktiv i politiska sammanhang och i media. Jag ber honom förklara hur det ska göras och varför det är viktigt.

– Vi ska finnas på arenor där debatten finns. Det är mycket som händer som rör våra medlemmar. Till exempel förhandlingarna om trygghet och omställning. Som det är nu sker debatten mest centralt, säger han och fortsätter:

– Vi ska vara mer aktiva i avdelningen genom att diskutera på Facebook och göra debattinlägg. För medlemmarna känns många frågor avlägsna. Det är oss de träffar och om vi för diskussionen också lokalt kommer fler att känna sig delaktiga.

Den absolut största och viktigaste uppgiften som förbundet och avdelningen har framför sig anser Jamal El Mourabit är att organisera fler medlemmar och behålla medlemmarna.

– Vi måste bli relevanta så målare och lackerare ser värdet i att vara medlem i Målareförbundet. Alla förtroendevalda och ombudsmän måste vara ute och synas.

Det är synd att han inte lever och kan se att jag blivit ordförande för Målarnas största avdelning.

Jamal El Mourabit kom som 12-åring med sina föräldrar till Stockholm från Marocko 1987.

Hans far var målare och Jamal gick i hans fotspår. När han valde målarlinjen på gymnasiet var hans pappa allt annat än nöjd.

Han tyckte det var ett för hårt och tungt jobb för sonen.

– Men jag tror han blev väldigt stolt sen. Jag och min far hade mer en kompisrelation. Vi kunde prata om allt och det var till honom jag vände mig om stort och smått. 

Jamal El Mourabit började tidigt engagera sig fackligt och politiskt. Det tyckte hans far var slöseri med tid och tänkte nog att det inte skulle leda till något. 

– Det är synd att han inte lever och kan se att jag blivit ordförande för Målarnas största avdelning. 

Jamal El Morurabit valdes av avdelningens representantskap vid årsmötet, som samlade ett begränsat antal i lokalen medan andra var uppkopplade digitalt med anledning av corona-pandemin.

När jag varit med Jamal på arbetsplatsbesök har vi inte besökt arbetsplatsernas elit utan de arbetare som inte får ut sin lön, som inte har anställningskontrakt.

Valberedningens föredragande vid årsmötet, Fredrik Boeke, framförde att Jamal var valberedningens förslag och delade också med sig av sin personliga erfarenhet:

– När jag varit med Jamal på arbetsplatsbesök har vi inte besökt arbetsplatsernas elit utan de arbetare som inte får ut sin lön, som inte har anställningskontrakt. Att den här gruppen får bra villkor och blir medlemmar är grunden för att vi ska överleva.

Tidigare ordförande Per-Arne Kjellström, som jobbat med Jamal som sin vice, beskriver honom som en stark person som vågar stå upp för det han tror på, ifrågasätta och ställa krav.

Jag frågar Jamal El Mourabit hur han nu känner inför det uppdraget han valts till.

– Det saknas inte utmaningar. Men jag är taggad, säger han.