I Danmark förbereds just nu en reform som ska göra att de som börjat arbeta innan de fyllt 20 år kan gå i pension några år tidigare.

Reformen kallas Arne-pension, efter Arne Juhl, den bryggeriarbetare som prydde de danska socialdemokraternas affischer inför valet till folketinget 2019.

– Vi tror att vi får folketingets stöd för Arne-pensionen, även om den inte är helt i mål ännu. Slitna arbetare får en möjlighet att dra sig tillbaka på ett värdigt sätt, säger Peter Hummelgaard, dansk arbetsmarknadsminister (S) som medverkade när tankesmedjan Arena Idé presenterade en rapport om Arne-pensionen.

Rapporten beskriver det danska pensionssystemet, som har stora likheter med det svenska – men också skiljer sig på viktiga punkter, skriver Arbetet.

Precis som i Sverige består pensionen av en allmän pension som kompletteras med kollektivavtalad avtalspension och privat sparande (fast den grundläggande pensionen är högre i Danmark).

Den danska modellen skulle inte få så stor effekt i min medlemskår. Hälften är invandrare som kommit hit och börjat jobba efter att det fyllt 20 år.

Marianne Sund, IF Metalls klubbordförande på Berendsens tvätteri

Och precis som i Sverige är pensionsåldern på väg att höjas.

Men i den danska pensionsdebatten har det funnits brett stöd för tanken att en del yrkesgrupper sliter hårdare än andra, och därför behöver pensionera sig tidigare.

I dag finns två möjligheter för dem som vill gå i pension tidigt: Så kallad seniorpension respektive efterlön.

Ingen av dem har dock fungerat riktigt väl, och Arne-pensionen har blivit en politisk framgång för socialdemokraterna i Danmark, som lockat tillbaka många väljare från Dansk Folkeparti, ett parti som ofta jämförs med Sverigedemokraterna.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) tog intryck av den danska välfärdsdebatten när han besökte Danmark i vintras.

I Danmark har man satt ett tydligt fokus på arbetarnas pensioner, medan pensionsdebatten i Sverige haft tjänstemännens perspektiv.

Sverige behöver en debatt där pension och sjukförsäkring diskuteras som klassfrågor, säger Ardalan Shekarabi.

– Det danska exemplet visar att det går att vända debatten snabbt. Det är möjligt även hos oss, men då krävs att fackföreningsrörelsen är med och bildar opinion.

Varken Ardalan Shekarabi eller LO:s ordförande Susanna Gideonsson tror att den danska reformen går att flytta över till Sverige.

Sverige behöver en debatt där pension och sjukförsäkring diskuteras som klassfrågor.

Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister (S)

Såväl LO som socialförsäkringsministern anser att första steget i stället måste vara att de som är för slitna för att arbeta fram till pensionen måste få rätt till sjukersättning. Den frågan låter regeringen just nu utreda.

– Min första reflektion är i stället att de danska socialdemokraterna lyckas vara ett arbetarparti. Trots att de inte har facklig-politisk samverkan så som vi har i Sverige, säger Susanna Gideonsson, som lovar att kämpa för att ”göra Socialdemokraterna till ett arbetarparti igen”.

Också Marianne Sund, IF Metalls klubbordförande på Berendsens tvätteri i Ockelbo, kommenterade rapporten om Arne-pensionen när den presenterades.

– Jag har sökt efter åtminstone en medlem hos oss som har orkat jobba till 65-årsdagen, men inte hittat någon. Inte heller vår tidigare klubbordförande känner till någon som arbetat fram till ålderspensionen, säger Marianne Sund.

– Det är bra att system för dem som måste sluta arbeta tidigare tas fram. Men den danska modellen skulle inte få så stor effekt i min medlemskår. Hälften är invandrare som kommit hit och börjat jobba efter att det fyllt 20 år. De skulle inte få del av Arne-pensionen.

För att ha rätt till Arne-pension ska man ha börjat arbeta vid 17, 18 eller 19 års ålder. Det ger rätt att lämna arbetslivet upp till tre år tidigare än normalt.


Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Målarnas facktidning och ytterligare fem tidningar ingår i LO Mediehus AB.