Vi alla vet att 2020 har varit präglat av en enda sak.

När jag skulle påbörja skrivandet så ville jag inte ens nämna Corona eller Covid-19, vad en nu vill kalla det, då jag som många andra är trött på situationen vi befinner oss i.

Jenny Störvold tittar mot kameran, omgiven av målarutrustning och med en lång roller i handen

Jämställdhet, sexism och trakasserier

Jenny är den första kvinnan i för­bunds­styrelsen

Reportage

Men hur jag än funderade så är det ett år som kommer påverka framtiden, på vilka sätt vet vi inte än.

Det vi vet är att vi har blivit fråntagna ett helt år tillsammans med nära och kära. Somliga resten av sina liv. Min morfar var en av dom som lämnade jordelivet under detta kaosartade år.

Att ta farväl av personer som ligger oss varmt om hjärtat, under en pandemi där vi inte får träffas, inte får krama nära och kära, är ändå lite jobbigare än annars. 

Hur än 2020 har varit så tror jag att vi har en oerhört lång väg kvar innan pandemin är historia och vi kan börja leva som förr igen. 

För hur de än påstår sig vara, så är det bara ren och skär lögn. Arbetarnas rättigheter kommer vara historia innan pandemin är det.

Jenny Störvold

Jag kan inte undgå att oroas för hur världen framöver kommer att te sig. Pandemin har tagit över allt och alla det gånga året och det såklart på bekostnad av mycket annat. 

Klimatkrisen är fortfarande ett faktum, och det måste tas på allvar, annars har vi oavsett vad ingen framtid. Ja kanske inte just vi, men våra barn, barnbarn och barnbarnsbarns. Ja där någonstans kommer det väl än mer gå åt skogen.

Vi måste vända trenden innan det är för sent, innan vi är på den resa som inte går att stoppa.

Stora bränder har härjat världen runt, där Australien och Kalifornien drabbats hårt det senaste året, för att inte glömma de enorma skogsbränderna i Sverige 2018.

Här kan vi dock se att pandemin kanske hjälpt oss lite på traven och då är det verkligen ett kanske. Det har faktiskt inte bara varit pest och pina.

Luften har blivit klarare världen runt, djur har visat sig på platser de inte besökt på länge. 

Sedan har vi inte minst LAS-frågan. Det är väl ändå en fråga som varit lite bortglömd redan innan pandemin, men som nu är mer på tapeten än någonsin.

Jag tänker inte lägga så mycket energi på att skriva om sveket från våra fackliga kamrater, mer än att konstatera att sammanhållningen inom LO är skadad.

Jenny Störvold

Jag tänker inte lägga så mycket energi på att skriva om sveket från våra fackliga kamrater, mer än att konstatera att sammanhållningen inom LO är skadad. 

LO-borgen i Stockholm, ett förstoringsglas monterat över som zoomar in på ordet Las. Ett porträtt av Mikael Johansson är monterat till höger.

Frågan om förändringar i Las

Mikael Johansson om IF Metall och Kommunal: ”Allvarligt”

Nyheter

Det som oroar mig är vad som kommer hända 2022, ja då är det redan dags för val igen.

Jag är verkligen inte nöjd med hur Socialdemokraterna har hanterat frågan om LAS under sin mandatperiod, men jag är än mer bekymrad över vad som kommer ske om SD blir största parti 2022.

För hur de än påstår sig vara, så är det bara ren och skär lögn. Arbetarnas rättigheter kommer vara historia innan pandemin är det. 

Så vad väntar oss efter året som vi alla vill glömma?

Jag lämnar er med denna fråga så länge, men ber er också att håll i och håll ut.

2021 är här och det ger mig hopp, för snart tror jag att det vänder. 

Jenny Störvold

Jenny Störvold,
Målare i Östersund, förtroendevald i avdelning 10 och ledamot i Målarnas förbundsstyrelse

Bild: Marie Birkl