Jag läste artikeln av Mira och funderar hur jag som man skall agera, för det här är problem som vi alla måste lösa gemensamt.

Vi den manliga delen måste ställa upp på kvinnorna som är våra kompisar och vänner och systrar och fruar och flickvänner och döttrar och mammor.

Vi måste kämpa för att dom skall må bra, känna sig välkomna, integrerade och respekterade. Vi skall vara trevliga och snälla mot dom och bemöta dom som vi själva vill bli bemötta.

Men det här är inte bara ett problem i måleribranschen utan ett samhällsproblem. Vi måste ändra attityden i hela samhället och det är det min artikel handlar om, även om det är viktigt att jag uppför mig på bra sätt.

Men det här är inte bara ett problem i måleribranschen utan ett samhällsproblem. Vi måste ändra attityden i hela samhället.

Nisse Lindblom, målare

Vi måste prata om det här i samhället, i politiken och där människor möts.

Min spontana tanke är att skolan måste utforma undervisningen så att pojkar och flickor blir mer lagspelare. I skolan möts barn på väg till vuxenlivet.

Men det är vi som måste göra det genom att aktivera oss politiskt. Gå med i ett politiskt parti, skriva motioner, påverka.

Skall vi driva det som en avtalsfråga och få in det i kollektivavtalet, att om en kvinna blir kränkt blir det ett avtalsbrott?

Kan företagen få in i sina upphandlagar att kunden skall respektera att måleriarbete kommer att utföras av man eller/och av kvinna.   

Det här är en folkfråga, det här måste diskuteras i fikarummet, i idrottsföreningen, bostadsrättsföreningen och golfklubben, att din fru eller din mamma eller din syster eller din dotter skall bli behandlad lika bra som du kräver att bli behandlad.

Jag vill att det här blir nästa stora reform att kvinnor känner sig välkomma och respekterade för den dom är.