Brist på lackerare: ”Det är kata­strof­läge”

Målarnas Facktidning har gjort en granskning för att få svar på om bristen på lackerare är regional eller landsomfattande.

Av de 125 Bil- och Lackeringsföretag som finns upptagna med centralt avtal mellan Svenska Målarförbundet och MAF (Motorbranschens Arbetsgivareförbund) har vi kontaktat 21 slumpvis utvalda arbetsgivare i de landskap som har avtal. Sammanlagt omfattas 423 anställda av enkäten.

Frågorna har handlat om svårigheter att få tag på yrkeskunnig personal, om det finns lackeringsutbildning i närområdet, om de tar emot praktikelever, hur man ökar andelen kvinnor i branschen, antalet anställda med invandrarbakgrund och förslag på hur man ska åtgärda bristen på lackerare. 

– Det är katastrofläge, säger Jonas Fors vd och ägare på Kiruna Billackering AB.

– Det är branschens största utmaning. Det finns nästan inga svenska killar eller tjejer som vill jobba på lackeringsverkstäderna.

Idag passar bara en av 10 praktikelever för yrket. Efter tre dagars praktik har de flesta bara satt sig i ett hörn och då har vi skickat tillbaka dem till skolan.

– Just nu har vi bra bemanning med åtta anställda, varav hälften har invandrarbakgrund. Men skulle någon vilja sluta får jag jätteproblem. Närmaste utbildning ligger 60 mil söderut i Umeå.

I Helsingborg är situationen likartad. På Lack-Tech har de 15 anställda varav nio med invandrarbakgrund. Patrik Schulz är en av delägarna.

– Tyvärr har skolan lagts ner. Det finns inget intresse för hantverket bland ungdomar. De flesta vill hålla på med datorer. Idag passar bara en av 10 praktikelever för yrket. Efter tre dagars praktik har de flesta bara satt sig i ett hörn och då har vi skickat tillbaka dem till skolan.

Bland de fyra som i enkäten svarade att de inte hade några problem med att få tag på yrkeskunnig personal är Anders Hultgren vd på Sundsvallacken. Företaget som startade på 30-talet har idag 17 anställda. 

– Jag vet inte varför. Det har löst sig så helsikes bra. Det kan vara tur eller slumpen. Vi har inte så stor personalomsättning. Ibland har det bara varit någon vecka som vi saknat lackerare, då har någon sökt sig till oss.

– Vi har alltid tagit emot praktikelever från skolor eller från Arbetsförmedlingen. Oftast skickar skolorna de som passar. Jag skulle säga till 80 procent. Vi vill ha skoltrötta elever som har tummen på rätt sida om handen. De funkar med en gång, säger Anders Hultgren.  

Pierre.dk har 24 verkstäder i Göta- och Svealand med 200 anställda varav en tredjedel med invandrarbakgrund. Vd:n Daniel Nordvall, upplever inte att de har några problem att få tag på yrkeskunnig personal. Vad beror det på?

– Vi har schysta villkor och möjlighet för anställda att karriärväxla, byta tjänstgöringsort, ta extra lång ledighet eller semester. Det är driftsfördelar som man inte kan göra om man bara har en verkstad.

– Jag är medveten om att det är en jättebrist på yrkeskunnig personal i Sverige. Men för oss är det är framförallt de anställda med invandrarbakgrund som räddar oss. Det kan vara ett svårt problem med språket men det är utmaningar vi tar hänsyn till. 

JR Lackcenter i Uppsala AB som startade 2012 har tre anställda. Jimmy Rönnmark är Vd och väldigt positiv till praktikelever. Han anser att 90 procent av dem han haft passar i yrket.

De har haft fem elever varav nästan alla livnär sig inom billack idag. Inte heller han upplever att det är svårt att få tag på yrkeskunnig personal.

– Kanske är det lättare för oss att få tag på personal än verkstäder som har 10-12 anställda. Jag tycker det skulle vara en fördel om vi snabbare får ut praktikeleverna på verkstäderna. Inför lärlingssystem. Sedan gäller det för oss företagare att ta emot eleverna, säger Jimmy Rönnmark.

Och det visar sig att Jimmys förslag är genomgående för de flesta lackeringsverkstäder. Av 21 tillfrågade anser mer än hälften att de ska införas lärlingssystem.

Nästan alla av de tillfrågade är öppna att ta emot praktikelever, och fler än hälften har personal med handledarutbildning. Nästan samtliga gör en återkoppling till skolan och säger ifrån om eleverna inte passar i yrket. 

För sju av lackeringsverkstäderna saknas en skola i närområdet. För verkstäder som arbetar med tung trafik finns det överhuvudtaget ingen utbildning i Sverige.

– Det är en gigantisk fråga säger Håkan Aniander Vd på Billackeringen i Mjölby med 13 anställda. Det krävs krafttag från MRF eftersom behovet finns. Det är kostsamt med stora boxar och de är dyra i drift.

Men ibland hjälper det inte att det finns skolor i närområdet. Kritiken är skarp hur utbildningen sköts. Man påpekar att eleverna blivit en handelsvara. Skolan bryr sig inte om vad eleverna lär sig utan det primära är att de inbringar 160 000 per elev per termin.

– Lackutbildningen är under all kritik, säger Anita De Marco, vd, delägare på Trollhättans Skadecenter.

– Har eleverna tur har de varit inne i en lackbox en gång med en lärare. Jag skulle aldrig anställa elever som gått utbildningen, hellre tar jag någon från gatan som jag lär upp från grunden. Men det får inte kosta något. Den personen måste ha stöd från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Det tar minst tre år att lära upp dem. Därför förespråkar jag lärlingspraktik.

Vad det gäller kvinnliga anställda är alla utom en av de tillfrågade positiva. Många påpekar att det blir en lugnare stämning på arbetsplatsen. De vill få in fler kvinnor eftersom de anser att de är noggrannare och har bättre färgseende. 

– Jag har haft fyra kvinnor anställda under årens lopp. Mycket duktiga lackerare, säger Urban Johansson, vd, ägare på Västerhejde Bilskador AB i Gotland.

– Idag är många kvinnor starka och vältränade. Men eftersom det finns traverser om man jobbar med tunga fordon, så det kan funka bra ändå. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar för jobbet, säger han. 

Daniel Sjöstrand, platschef på Avesta Krylbo Billackering drömmer om att starta en lackutbildning.

– Det är ett bristyrke. Om tio år skriker vi efter folk. När jag gick utbildningen på Haraldsbogymnasiet 2001 var utbildningen den bästa i Norden. Idag har den fallerat. Eleverna lär sig ingenting, konstaterar Daniel Sjöstrand.

– Det gäller att hitta rätt elever, säger Jonas Svallvåg på Kalmar Billackering. Då handlar det varken om de har höga betyg eller hur många bokstavskombinationer de har. Idag får vi allt sämre elever medan biltillverkarna och försäkringsbolagen ställer allt högre krav på oss. Vem ska klara att göra jobbat? Gapet bara ökar, menar Jonas Svallvåg.  

Ur undersökningen:

Text och foto: Siv Öberg