Dagligdags översköljs vi av kritik mot den sittande regeringens hantering av än det ena än det andra.

Allt från den grova gängkriminaliteten till ökande arbetslöshet och, enligt vissa bedömare, en bedrövlig hantering av Corona pandemin sägs vara sossarnas fel. 

Det tycks vara det enda som vissa insändarförfattare, debattörer och ledarskribenter på högerkanten behärskar: Att peka finger, använda sig av smutskastning och härskartekniker för att förpesta tillvaron för dom som gör sitt bästa och tar ansvar för att styra Sverige på rätt spår igen – efter flera år av marknadsliberal rovdrift av det svenska folkhemmet. 

Kan det tänkas att de förutsättningar som väljarkåren gett till våra beslutsfattare inte räcker till att åstadkomma bättre?

Kari Parman (S)

Sossehat tycks vara det enda som förenar dessa grälmakare. Ett hat som förmörkat många sinnen och berövat förmågan till objektivt tänkande.

Att man som regel gör påståenden utan källhänvisning inte bara kan, utan måste ifrågasättas eftersom syftet uppenbarligen är att slå blå dunster i ögonen på allmänheten.

Kan det tänkas att de förutsättningar som väljarkåren och landets invånare gett till våra beslutsfattare inte räcker till att åstadkomma bättre? 

Den långsiktiga minskningen av skattekvoten, ständiga besparingar inom välfärden och de offentliga verksamheterna – jämte ideologiskt motiverade utförsäljningar och privatiseringar – skulle ju kunna tänkas ha en påverkan på att samhälle hamnat i en negativ spiral? 

Sveriges kommuner och regioner, som har ett långtgående självstyre på snart sagt alla områden och stryper sina budgetar år efter år, borde rimligtvis inse att man har en viss påverkan på skeendet i samhället. 

Kommuner och regioner sköter lokala eller regionala frågor med en stor handlingsfrihet, men självstyret innebär inte bara frihet utan även ansvar som inte går att skylla ifrån sig på staten eller på sossarna.

Att Socialdemokratin över huvud taget lyckats få genom någon socialdemokratisk politik i riksdagen, under rådande förutsättningar, är ett mirakel.

Kari Parman (S)

Studerar man de senaste decenniernas politik så går det inte att förneka att även socialdemokratin i viss mån kapitulerat inför de marknadsliberala irrlärorna.

Först har folket jublat när skatten blivit lägre, för att sedan klaga på välfärdsbrister, för att slutligen skylla allt på sossarna.

Att Socialdemokratin över huvud taget lyckats få igenom någon socialdemokratisk politik i riksdagen, under rådande förutsättningar, är ett mirakel.

Vill vi att Socialdemokratin ska reparera välfärdsstaten så får vi se till att få till stånd lite konstruktiv kritik i stället för baktaleri och smutskastning. 

Vi måste också inse att väljarkåren bär ett stort ansvar för den förda politiken och den uppkomna låsningen på riksplan, när man inte gett något politiskt parti ett tillräckligt stort stöd och förtroende för att styra landet.  

Alla som skyller allt på sossarna har nog inte förstått hur samhället fungerar eller så handlar man i ren illvilja.