Bilder på Roland Ryberg och Lars Tintin Pettersson monterade över en bild på en hand som lägger en valsedel i en valurna, samt silhuetten av en stiliserad kyrka.

Roland Ryberg, Målarna, och Lars Tintin Pettersson uppmanar medlemmarna att rösta i kyrkovalet för en rödare kyrka som tar arbetarnas frågor på allvar.

Svenska kyrkan har cirka 20 000 anställda varav ungefär 6 000 är medlemmar i Kommunal.

– Det ska vara schyssta villkor och värderingar både när det gäller anställda och upphandlingar.

Lars Tintin Pettersson instämmer och tycker det är viktiga frågor.

– En annan viktig fråga är att de som tar besluten i Svenska kyrkan står för allas lika rätt och värde, det ska inte spela någon roll vilket kön, sexuell läggning eller ursprung du har, säger Lars Tintin Pettersson som är Elektrikernas verksamhetsledare i Göteborg.

Han står på Socialdemokraternas lista till kyrkofullmäktige i Karl Johans pastorat där han redan sitter denna mandatperiod.

Fackliga frågor måste lyftas i kyrkan

Roland Ryberg har suttit i Varbergs församlings kyrkofullmäktige två perioder och ställer upp en period till. På många håll är det konservativ styrning av kyrkan men i Varberg är Socialdemokraterna störst.

Hur märks det?

– Vi kräver kollektivavtal vid upphandlingar, även av underentreprenörer och vid allt från renoveringar till när material ska köpas in så ska det gå rätt till. Personalen får det de ska ha enligt kollektivavtal, det ryggar vi inte på. Vi har flest mandat men som i mycket annat måste vi samarbeta med andra och får släppa lite för att få igenom annat.

Roland Ryberg säger att han som arbetare vill påverka kyrkan och hoppas fackets medlemmar förstår att Svenska kyrkan som är en av landets största fastighetsägare och skapar många arbetstillfällen är en viktig aktör där fackliga frågor behöver få genomslag.

– Kyrkan äger 20 000 byggnader runt om i landet. Det är 4 miljoner kvadratmeter golvyta i allt från kyrkor till lekstugor. Det ska målas och dras kablar, mycket LO-folk inblandat, säger Roland Ryberg.

”Nomineringsgrupper” – inte ”politiska partier”

Det är medlemmarna i Svenska kyrkan som genom sin röst avgör hur kyrkan ska styras de kommande fyra åren.

Medlemmar som fyllt 16 år har rösträtt och det är möjligt att rösta på valfri ort genom förtidsröstning och i sin vallokal den 19 september.

I kyrkovalet använder man inte benämningen politiska partier utan medlemmarna röstar på nomineringsgrupper.

S, C och SD är de riksdagspartier som ställer upp i kyrkovalet. Därutöver finns flera nomineringsgrupper som kommer ur riksdagspartiernas tidigare kyrkopolitiska engagemang, såsom Borgerligt Alternativ och Vänstern i Svenska kyrkan.

Partipolitiskt fristående grupper är bland andra Posk och Frimodig kyrka.

Valet sker på central nivå, regional nivå och lokal nivå genom att medlemmarna röstar på nomineringsgrupper eller personer till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.

Vill ha rätt värderingar i kyrkan

Svenska kyrkan har många medlemmar, men det brukar inte vara så många som röstar. Varför ska man rösta i kyrkovalet?

– För att säkerställa allas lika rätt och värde i Svenska kyrkan, säger Lars Tintin Pettersson.

– Det är viktigt att våra fackliga medlemmar som är med i Svenska kyrkan lägger sin röst om man tycker de här värderingarna är viktiga, säger Roland Ryberg

– Personligen är det viktigaste för mig att vi håller Sverigedemokraterna utanför, för de står inte för de värderingar jag står för, säger Lars Tintin Pettersson.