Nyligen lämnande den statliga myndigheten Konjunkturinstitutet (KI) sin lönebildningsrapport. KI har i uppdrag att leverera rapporter om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen i Sverige.

Mottagare av rapporterna är arbetsmarknadens parter samt Medlingsinstitutet. Tanken är att väl underbyggda rapporter skall underlätta för parterna i kommande förhandlingar.

Som väl är har vi ingen statlig lönebildning i Sverige, även om EU just nu ger uttryck för sådana ambitioner. KI:s rapport är därför bara ett av flera underlag som används inför och under en avtalsförhandling.

”Går vilse i samma loop som högern”

Det anmärkningsvärda i KI:s rapport för 2021 är att myndigheten verkar gått vilse i samma loop som vanligtvis högerns och Centerpartiets nationalekonomer gör; nämligen att arbetslöshet beror på för höga löner.

Sänks lönekostnaderna så kommer sysselsättningen på något magiskt vis att öka. Detta antagande ikläds vetenskaplig dräkt genom tabeller och formler.

Varför en arbetsgivare skulle anställa fler än de behöver, besvaras inte i rapporten.

Nu är det gruppen utrikes födda och unga med ofullständig utbildning, som enligt KI måste sänka sina löneanspråk avseende avtalets lägsta löner. KI uppmanar framför allt LO-förbunden Kommunal, Handels och Fastighets att visa återhållsamhet, och därigenom bidra till ökad sysselsättning.

Har inte fungerat tidigare

Nu hör det till saken att vi, som inte sitter fastlåsta i obskyra ekonomiska teorier, har haft den tvivelaktiga förmånen att se hur dessa teorier faktiskt har fungerat i verkligheten.

Under flera år bekämpade den dåvarande borgerliga regeringen med Anders Borg som finansminister arbetslösheten på det sätt nu KI föreslår, det vill säga genom att sänka kostnaderna genom bidrag och sänkta arbetsgivaravgifter för unga.

När kostnaderna hade sammanställts landande notan hos oss skattebetalare på 2 750 000 kr per varje nytt jobb, utan hänsyn taget till jobb som ändå skulle tillkommit. I synnerhet snabbmatskedjorna anställer ju normalt även utan bidrag många unga människor.

”Bortser från dyrt förvärvade insikter”

Att KI helt verkar bortse från dessa för oss skattebetalare dyrt förvärvade insikter, är minst sagt uppseendeväckande.

Det är närmast tragikomiskt att KI-rapporten dessutom publiceras samma år som Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, även kallat Nobelpriset i ekonomi, går till David Card, professor vid University of California, Berkeley, som studerat sambandet mellan sänkta lönekostnader och ökad sysselsättning och konstaterar att detta är i princip obefintligt.

Det är kanske hög tid att uppdatera referensbiblioteket på KI?

”Aldrig överlämna lönesättningen till politiker”

Sverige och övriga Norden har bland västvärldens bäst fungerande ekonomier och har lyckats kombinera hög sysselsättning, utvecklade välfärdssystem och god löneutveckling.

Jag menar att detta varit möjligt just för att vi har haft starka parter som självständigt satt priset på arbete.

Vi ska aldrig överlämna denna för Sverige så avgörande uppgift till politiker, oavsett de finns i Sverige eller EU. Det är KI-rapporten ett lysande exempel på.