”Vems ansvar är det att kolla kollektivavtal?”
"Jag är rätt övertygad att om det gällt en moderat eller sverigedemokratisk partiledare hade frågan om kollektivavtal nog inte blivit en fråga för media. Men ta fokuset dit det hör hemma: Varför har inte alla företag i Sverige kollektivavtal?", skriver Jenny Störvold.
Den senaste tiden har kollektivavtalet varit i stort fokus och diskussionerna har inte handlat om vad som är meningen med det eller vad som är viktigt med kollektivavtal. Utan snarare om vem eller vem som inte kollar om företag har kollektivavtal.
Ett fokus som hamnat i ljuset för att det handlar om en socialdemokratisk statsminister. Hade det varit samma fokus om statsministern varit moderat eller centerpartist?
Givet att ideologin som sossarna står bakom är starkt förknippad med kollektivavtalet och dess värde. Men är det detta diskussionen ska handla om?
Varför vill inte alla att deras anställda ska ha en bra grund att stå på?
Borde det inte landa i hur viktigt det är att vi har kollektivavtal i Sverige, och att företag tecknar avtalet för sina anställdas skull? Att det är deras trygghet och säkerhet som borde stå i fokus.
Inte minst nu med tanke på det som sker i EU, där man vill införa minimilöner för EU:s medlemsländer. Detta är något som skulle vara förödande för vår svenska modell där kollektivavtalet är grundstenen för lägsta lönen i Sverige.
Lägg fokus där det hör hemma
Jag är rätt övertygad att, om det som skett hade gällt en moderat, såväl som en sverigedemokratisk partiledare, så hade inte fokuset legat på om man hade kunnat kontrollera företaget i fråga mer. Nej, det hade nog inte ens kommit fram i ljuset och blivit en fråga för media.
Jag vill dock bara understryka att jag tycker statsministern i detta fall gjort fel.
Det viktiga i detta är att det inte får vara sämre än det som parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om.
Men ta fokuset dit det hör hemma! Varför har inte alla företag i Sverige kollektivavtal? Varför vill inte alla att deras anställda ska ha en bra grund att stå på?
För det är faktiskt just det, kollektivavtalet är det minsta, den grundstenen man som anställd har. Det viktiga i detta är att det inte får vara sämre än det som parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om.
Märk väl, ”parterna har kommit överens om”. Det är varken den ena eller andra sidan som bestämt detta. Man är överens om att detta är det minsta som ska gälla landets målare, lackerare, elektriker, undersköterskor och alla andra yrkesgrupper som arbetar i Sverige.
Vad är egentligen viktigast?
Varför är då det mest viktiga och intressanta i den här händelsen, hur många gånger man kunde ha kontrollerat om företaget hade avtal och inte de facto att företaget inte har kollektivavtal, fast att det borde ha det, för att det ska vara en trygghet för de som arbetar där.
Framför allt i en bransch som fortfarande är väldigt utsatt för arbetslivskriminalitet.
Det vi borde fundera på är vad som är viktigast. Är det viktigast att en viss person kontrollerar flera gånger om ett företag har avtal eller är det viktiga i detta att människor arbetar på ställen med trygga villkor?
