Första gången jag hörde talas om Frances Tuuloskorpi var i tidskriften TLM som var min främsta politiska tidskrift då. TLM gavs ut av Göran Greider, och i TLM skrev många som sedan skrev i LO tidningen som idag heter Arbetet.

Frances Tuuloskorpi fick ett helt nummer av TLM att skriva i, och rubriken på tidskriften var ”Folk och andra bullar” eftersom Frances jobbade i bageri.

Visade filmen på fackmötet

Nästa gång jag kom i kontakt med Frances Tuuloskorpi var när hon medverkade i en dokumentärfilm om sin fackklubb på bageriet där hon jobbade. Filmen hette ”Fackklubb 459 – Sista striden på bagarn” och gjordes av Susanne Edwards och Mikael Olsson Al Safandi.

Vi hyrde filmen och visade på ett fackligt möte i vår fackliga sektion i Göteborg, och vi bjöd även in Frances att tala om filmen och sitt fackliga arbete.

Vi behöver facket i vår vardag. Facket är vi alla som pratar om jobbet för att det skall fungera bättre för oss.

Nisse Lindblom

Sedan kom hennes bokserie Hopsnackat, och vi hade en studiecirkel på den första boken. Och det är Hopsnackat jag tänker prata om här.

Handlar om att starta klubb

Jag hade turen när jag började måla att jobba på en målarfirma som hade målarklubb, och jag ser sådana fördelar i det – att målarna har en gemenskap och kan träffas prata om sina problem. Alla kommer inte på mötena, men alla vet att klubben finns, alla vet vem som är mb och skyddsombud.

Vi behöver facket i vår vardag. Facket är vi alla som pratar om jobbet för att det skall fungera bättre för oss, för att det skall vara säkert, för att vi skall jobba så effektivt som möjligt på ett bra sätt och tjäna pengar på det.

Och kunna köpa den senaste Iphonen eller vad vi drömmer om.

Och Hopsnackat handlar precis om att göra en klubb – en bruksanvisning för fackligt arbete i vardagen.

Måste stötta fackligt aktiva så att de fortsätter

Att starta upp verksamhet är svårt, att inspirera och övertyga människor är svårt, att våga ta steget att göra något nytt är svårt, människor som skall värva andra att bli delaktiga. 

Därför skulle jag vilja att avdelningarna bjöd in dom som har klubbar att vara aktiva i att samla, skola och utbilda målare att skapa fackliga klubbar på sina företag.

Alla behöver trygghet. Och jobbar man på en liten firma kan det vara svårt att övertyga andra att våga.

Nisse Lindblom

Det främsta man behöver i det fackliga arbetet är andra människor som man kan prata med och som alltid finns där när man behöver. Människor som ger tips och råd, som man kan bolla funderingar med och som stöttar en så man orkar fortsätta.

Vi behöver alla fackligt aktiva och vi måste stötta dom så dom fortsätter. Alla behöver trygghet. Och jobbar man på en liten firma kan det vara svårt att övertyga andra att våga.

Jag vill uppmana alla att läsa Hopsnackat av Frances Tuuloskorpi. Frances har även en hemsida, som du hittar här (länk).